Slakthuset, Linköping
20 december
Linköping är stort nog för en krog som är spelställe i första hand och ölhak i andra. Nu har vi förhoppningsvis fått det. Stort, charmigt med tegel och kakel i sliten stil och en lokal som gjord för en scen i ena änden. Ljudet visar sig bli en utmaning i den kala lokalen men vågar man sig bara fram mot scenen så låter det helt okej. Danska Superchargers raggarrock är tyvärr allt annat än okej och de prövar mitt tålamod ordentligt innan deras maratonspelning är över.
Hemmabandet Märvel har bara hälften så många medlemmar, men lyckas stöka fram mer oljud än danskarna. Efter fyra album under dryga tio år borde Märvel ha nått en punkt där de är ointressanta och trötta. I stället är de bättre än någonsin. Att kunna välja och vraka bland låtmaterialet är förstås en hjälp, och att ha delar av den finska fancluben, Märvel Army, på plats längst fram vid kravallstaketet skadar knappast. Givetvis spelar bandet sin utmärkta version av Parliaments 45 år gamla politiska funkdänga ”Come in out of the rain” men kvällens mest överraskande låtval är Wasps ”L.O.V.E. Machine” som tillägnas trummisen ”The Vicar”, enligt uppgift inte så from som det verkar.
Tempot är högt, sångaren ”The King” levererar som vanligt träffsäkra one-liners och basisten ”The Burgher” ser till att hålla ordning i ledet. Extranumren bjuder på ett gästspel från förre basisten ”The Aviator” som ger extra tyngd åt avslutande Linköpingshyllningen ”Five smell city” och fantastiska ”Goddess on the loose”. Nu håller jag tummarna för att Slakthuset blir en levande knutpunkt i Linköpings musikliv.