Den som kom på att göra konsertarena av det nedlagda kalkbrottet strax norr om Rättvik borde få medalj av kommunen. Dalhallas varierade och spännande säsongsprogram drar besökare till den vackra orten vid Siljans strand, vilket kommer fler än näringsidkarna till del.
I lördags var sommarpremiär. Fyratusen fans i alla åldrar lyssnade lagom artigt till Uppsala kammarkör. Sångarna värmde upp publiken inför kvällens attraktion med flera stycken av den populäre esten Arvo Pärt. Rösterna var unga och klara men dirigenten Erik Hellerstedt skulle behöva trimma samman mansstämmorna mer för att nå ända fram.
Det har gjorts många försök att stoppa in Antony and the Johnsons i något fack. Men bandet med den oförliknelige sångaren Antony Hegarty behöver inte artbestämmas. Det räcker att bara blunda och njuta.
De tio vitklädda instrumentalisterna sitter i en halvcirkel. Ibland låter alla instrumenten samtidigt, ibland spelar saxofonen ensam eller cellon eller basen.
Framför dem står Antony Hegarty. Till en början verkar han blyg och rör vänsterarmen lite lojt upp och ned. Men allt eftersom stämningen stiger börjar han hoppa, snurra, dansa och veva med armarna. Det blir totalt omöjligt att sitta still.
Hans röst stämmer inte ihop med den ganska stora kroppen. Den är ljus och stark och klar med ett vidunderligt vibrato. Orden tar nya vägar över hans läppar och vokalernas diftonger blir till både triftonger och mer ändå innan de når oss i den sköna sommarkvällen.
En av kvällens höjdpunkter blir den stillsamma tolkningen av Beyoncés "Crazy in love". Utan trummaskiner och enerverande rumpskakningar blir texten plötsligt meningsfull och den ligger utmärkt i Hegartys mun.
Bandet bjuder även på Leonard Cohen och flera nyskrivna sånger, bland annat "One Dove" - plattan som är under inspelning lär komma i höst. Men bäst trivs vi i sällskap med höjdpunkter som "Hope Theres Someone", "For Today I am a Bouy" och "You Are My Sister" - låten som han sjunger tillsammans med Boy George på albumet "I Am a Bird Now".
Soul, gospel, musikal - Antony and the Johnsons rör sig med lätthet mellan genrerna. Några grader gladare klättrar vi tillbaka upp ur kalkbrottet som fick en ny uppgift att fylla.