Lokala musiker blåste ljuvligt liv i Mozart

Linköpings symfoniorkester bjöd på tre verkliga pärlor vid gårdagens konsert. Två av dem förtjänar idel rosor. Vi återkommer till den tredje.

Men först: gårdagens konsert var extra linkopensisk. Både dirigenten och solisten bor i Linköping och det är fantastiskt roligt att staden hyser så många duktiga och hängivna musiker.

Öppningsnumret var en av operavärldens mest spelade och älskade ouvertyrer, den till ”Den tjuvaktiga skatan”. Orkestern spelade lätt och luftigt och valstemat blev precis så lekande som jag vill ha det.

Sedan kom kvällens höjdpunkt: Mozarts klarinettkonsert. Den är inget annat än ljuvlig, och fingerfärdige Dan Larsson plockade fram de vackraste toner man kan tänka sig ur en bassettklarinett. Musiken flöt fram och varenda medlem i orkestern strävade åt samma håll. Alla passager fick en tydlig riktning och instrumentalisterna följde dirigenten till en slutton i taget. Det var bara att luta sig tillbaka och njuta.

Det sista numret, Beethovens 6:e symfoni, är svårt! Orkestern började bra med första satsens lantliga idyll och den andra som kompositören själv kallade ”Scen vid bäcken”. I tredje satsen blev det dock lite bekymmersamt. Ett rytmiskt komplicerat tema inleds i oboen. Klarinetten tar vid och sedan följer valthornen. Men den stafett som Beethoven avsett gick aldrig riktigt i mål. Instrumentalisterna tappade liksom pinnen och det uppstod skönhetsstjälande brott i framförandet.

Linköpings symfoniorkester består av både proffs och amatörer. Viljan och kärleken till musiken märks tydligt, men här kändes det som om orkestern inte var riktigt färdig med tolkningen. Jag ser fram emot att få höra Beethovens 6:a när den mognat hos Linköpingsorkestern – för det har den alla förutsättningar att göra.

Fotnot: Nästa konsert med Linköpings symfoniorkester blir Mozarts Requiem med Akademiska kören och Linköpings kammarkör i domkyrkan den 10 november. Läs mer på www.liso.nu