Man kan få för sig att ett eller två ord väl sammanfattar konserten i går kväll: "andakt" eller hellre "ljus andakt".
Inledningsnumret , "Pandora -- av eld och gräs", har vi tidigare hört framföras av samma sångare och under samma dirigent, tillika tonsättare. Ingrid Pia Höks text har karaktär av profan hymn, och Hans Lundgrens tonsättning levandegör fint textens anda.
De sammanslagna körerna sjöng så två sånger av Charles Stanford, sällan spelad hos oss och inte mycket oftare hemma på de brittiska öarna. Hans för- ankring i tysk senromantik, kryddad av folkmusikaliska klanger, bekräftades av det som bjöds: först andaktsfull naturlyrik och så muntrare och rörligare toner av danskaraktär.
Orkestern under Torbjörn Köhl framförde så Lars-Erik Larssons "Pastoralsvit", detta så ofta spelade och likväl outslitliga stycke.
Den verkligen andaktsfulla andra satsen klingade skönt, men mest imponerades jag av orkestern i yttersatserna, där framför allt den rytmiskt knepiga sista satsen fick ett spänstigt framförande.
Slutnumret, Lars-Erik Larssons "Förklädd gud", blev -- knappast förvånande -- höjdpunkten. Verket är ju i alla bemärkelser ett lyckokast. En finare, en mer övertygande förening av enkelhet och storhet såväl i text som musik har inte skapats i vårt land.
Marie Göranzons recitation förenade vardaglighet och högtid; här fanns åter-igen denna andakt. Men jag hade önskat henne -- och publiken -- en bättre mikrofon.
De båda solisterna: hos Oskar Ganestål fanns innerligheten och värmen, och Anna-Carin Strands insats präglades av föredragets allvar och stämmans skönhet.
De sammanslagna körerna gjorde allra bäst ifrån sig i den avslutande insatsen: "Bjuder ett mänskoöga..." Detta oändligt vackra parti präglades återigen, som hela kvällen , av en ljus, andaktsfull stämning.
I programmet skriver Hans Lundgren, universitetets director musices , om den betydelse universitetets musikaliska verksamhet har inte bara för universitetet utan för kulturlivet i länet. Han har rätt, rakt igenom, i vad han säger. Jag vill inte bara instämma utan tillägga att om universitetet vill göra anspråk på att betraktas som en kulturinstitution, borde man snarast öka insatserna, stimulera initiativ, sträva efter att etablera fler verksamheter som kunde göra universitetets profil i detta avseende tydligare och mer tilltalande.