På lördagskvällen stod han som sångare i Imperial State Electric inför ett fullsatt L'orient.
Innan dess gjorde Dead Lord ett framträdande med varierande kvalitet. När de var som bäst var de den perfekta hårdrockssymbiosen mellan Dead Boys och Thin Lizzy. Plus också för en cool sångare i Hakim Krim.
När Imperial State Electric intar scenen har L’Orient blivit precis så trångt och svettigt som man kan önska av en lokal för rockkonsert. Och bandet inleder med de båda energiknippena ”Emptiness into the void” och ”Uh-huh”, som sätter tonen direkt.
På skiva är Imperial State Electric den naturliga fortsättningen på The Hellacopters, men med lite väl mycket puts i kanterna. Live låter det klart råare och därmed betydligt mer intressant. Nicke och hans medmusiker briljerar oupphörligen med sina instrument i precis lagom långa solon och uppvisningar.
Dock är det kanske där som spelningen har sin största brist. Musikerna blir lite väl kära i sina instrument efter ett tag, och under extranumren faller de in i ett tröttsamt boogierockande. En kapning av två, tre låtar hade inte gjort något.
Som helhet är det dock fortfarande så pass bra, att jag inte skulle bli ett dugg förvånad om Nicke en dag står där med sin alldeles egna plats i Hall of Fame. Imperial State Electric är ju faktiskt hans tredje riktigt stora band.