Om forskningen stämmer har Linköping blivit 800 människor lyckligare och kryare under de två år som Hanna Rydman initierat och drivit konceptet Joyvoice. Körer för barn och vuxna som fokuserar på pop och rock och utan krav på notläsningsförmåga. I dag har hon fem körer i Linköping och till hösten utökas verksamheten med ett trettiotal till i hela Sverige. Här verkar finnas ett tomrum att fylla.
I lördags hade Linköpingskörerna terminsavslutning för en fullsatt Crusellhall. Det tog många minuter innan alla kvinnor (och ett tjugotal män) hade fyllt podierna. Med stor glädje och enorm energi framförde de sedan sina låtar ledda av en ivrig och entusiasmerande Hanna Rydman. Flera av sångarna fick chansen att fatta micken och sjunga solo eller i mindre grupper och stoltheten och känslan gick nästan att ta på.
Jag föredrar att likna en klassisk kör vid ett eget instrument, eller en orkester av mänskliga röster. Joyvoice är något annat. Här har glädjen och kraften företräde framför musik arrangerad i fyra eller fler stämmor. Valet av repertoar som både sångare och publik känner igen och kan förenas kring blir viktigare än att framföra stycken specialkomponerade för klassiskt skolade röster.
Men båda sätten att utöva körsång har absolut sin plats i vår herres stora musikhage och Hanna Rydmans goda initiativ är beundransvärt. Tänk att det finns så många musikaliska och sångsugna människor i Linköping! Det är en drivkraft väl värd att ta vara på.