Khoma, PG Lost
Skylten, Linköping, 18/1
När jag smyger in på Skylten blir jag glatt överraskad över hur många som har kommit för att se Umeåbandet Khoma.
Tillsammans med uppvärmarna PG Lost från Norrköping bjuder de på en minst sagt introvert och navelskådande tillställning, och jag gläds åt att det uppskattas.
PG Lost följer postrockens grundkurs till punkt och pricka. Varje låt börjar försiktigt för att sedan byggas på med flera lager av vinande gitarrer tills ett överjordiskt crescendo nås. Visst gillar jag det jag ser och hör, men efter ett tag känns det lite idéfattigt och upprepande.
Khoma kontrasterar sig mot PG Losts linjära stegring av intensiteten med att spela musik som böljar fram och tillbaka. Det är ingen slump att deras första skiva heter "Tsunami" och att uppföljaren som kom förra året heter "The Second Wave".
Deras musik slår repetitivt mot lyssnaren som vågor. "The Second Wave" blev aldrig någon långkörare i min stereo, jag fann den alltför uppbyggd kring en elektronisk ljudbild.
Men när Khoma äntrar scenen till ett mullrande intro och drar igång första låten är det inget jag märker av. Det är en massiv vägg av gitarrer och bas som dånar mot mig och det låter fantastiskt bra.
Med mycket rök på scenen och en försiktig röd och blå belysning skapas en dämpad och mycket passande stämning inne på Skylten. Sångaren Jan Jämte är en explosiv frontman med en otrolig röst som får bandets inåtriktade musik att framstå som nästan dansant.
Det är en kort spelning, men det är allt som behövs för att skapa lugn och jämvikt inom mig och jag går glad i hågen hem för en god natts sömn.
Pelle Gunnarsson