Gästartister: Jan Allan och Hayati Kafe
Sagateatern
25 oktober
Ingemar Wåhlin Bigbands stora ”fanclub” hade fyllt Saga-teatern till absolut sista plats.
Det som drog var Hayati Kafe och Jan Allan, legendarisk jazztrumpetare (80 år om ett par veckor).
Innan storbandsmusikerna hunnit bli varma i kläderna lät det lite trevande i ”I remember you”. Det är också svårt att ljudsätta ett storband vars olika sektioner har olika tonvolymer. Hayati Kafe fick dras med samma sak ett tag innan balansen infunnit sig.
Han är en rutinerad sångare och artist. Han vet att det gäller att inte bara att sjunga utan även att förmedla rytmen med hela kroppen och händerna. Hayati Kafe hade också, kvällen till ära, en ”Frank Sinatra-hatt” och den bar han med den äran.
Hayatis vänsterhand dansade hela konserten och sångglädjen lyste igenom och känslan av Sammy Davis infann sig snabbt.
Både Jan Allan och Hayati hade en bra publikontakt och det mysiga småpratet med mycket jazzhistoria mellan låtarna förgyllde konserten. I ”Have you met miss Jones?” briljerade verkligen Kafe.
Ett storband kan bli för mastigt när det blåser på men Jan Allans mjuka fina trumpet, särskilt med sordin, var som en mild bearnaisesås över en pepprig biff och lugnade ned både volym och tempo på ett bra sätt under hela konserten.
När man trivs på scenen blir det bra och det visade även bandets sångerska Maggan (Margareta Karlsson) bland annat i "Sakta vi gå igenom stan". Lekfullt och avslappnat.
Kvällens bästa låtar var Art Farmers ”Mox Nix”, härligt svängig och nyanserad samt John Lewis ”Ralphs new blues” och det av en särskild anledning. För att hålla den musikaliska lågan levande bör man inte blåsa på för mycket. Här höll bandet igen och det är då de duktiga musikerna och nyanserna kommer fram ur det annars ibland väl mäktiga storbandsblåset.
Ett speciellt plus för bra solon av orkestermedlemmarna i en sammanfattningsvis mycket underhållande jazzhistorisk konsert,
