Dessvärre uteblev Ronnies Jazztrio med Therése Nordholm på grund av influensan, men på plats fanns Bar Quartet, Team Music och Björn Dahlins Trio förutom ett antal solister. Tillsammans med Bar Quartet gjorde Östryd ett roligt medley. Bland övriga solister utmärkte sig gitarristen Erik Söderlind och vibrafonisten Jörgen Stenberg - vilka proffs! Tenoristen Nisse Sandström är en enorm traditionsbärare, han levererade till exempel Basies "Broadway" övertygande. Och från Martin Perks piano hörs aldrig ett solo som inte är lekfullt och intelligent uppbyggt.
Jag hörde i musikradion i förra veckan att det aldrig funnits så många jazzsångerskor i Sverige som nu. Och trots Therése Nordholms frånvaro fanns lokala och goda exempel på detta: Karin Hanson i Team Music och gästsolisten Lana Brunell som fick igång en svajig allsång i "Wade in the water".
Bland alla piano-, gi- tarr-, sax- och sångsolon skärpte man hörseln lite extra av Sven-Erik Ahlströms munspel i "Yardbird suite" och Jacek Maliszs charmiga trattfiol.
Östryd hörde till de musiker som flitigast fanns på scenen. Han hade också trummat ihop den All Star-grupp som halvvägs in i konserten rev av några nummer ur jazzens allra mittersta fåra. Stabilt utan att vara upphetsande, musiker med rutin plockar ner de där låtarna ur luften. Kvällen präglades av många medverkande - alltför många för att nämna alla namn - och nya och tillfälliga konstellationer. Kanske lämnade konserten inga djupa musikaliska spår, men det var jazz med hög trivselfaktor, opretentiöst och i befriande avsaknad av titta-vad-vi-kan. I stället fanns en skönt avspänd känsla, till vilken både musiker och publik bidrog.
Grattis Great Jazz Club, och grattis Linköping till att föreningen och alla dessa musiker finns!