Förmodligen handlar det om att hon är en sådan mångsidig artist. Enkelt och självklart navigerar hon mellan olika genrer, lika hemmastadd i jazz och blues som i rock och visa. Under sin karriär har hon skapat ett alldeles eget skandinaviskt sound och hon har med tiden utvecklats till en gränsöverskridande bluessångerska med extra allt.
Det är en förväntansfull och tacksam publik hon möter den här onsdagskvällen på Crescendo och som till stora delar är gamla Gunnar Hoffsten-jazzdiggare. Det tackar hon för genom att spela en hel del låtmaterial med anknytning till pappan, kryddat med roliga historier. I ”Så speciell” och ”På andra sidan Vättern” sjunger hon för sin far så ögonen tåras. Hennes snygga fraseringar harmonierar fint med Erik Söderlinds intrikata gitarrslingor. Det går förstås hem. Så gör även utmärkta Claes Crona Trio. Med Cronas egenkomponerade ”Homage à Bach” blommar musikerna ut i ett instrumentalt stycke med Bachinfluerade variationer i jazzfodral. Mycket klädsamt. Linköpingssonen Erik Söderlind räknas idag till en av Sveriges bästa jazzgitarrister. När han tar sig an Dave Brubecks legendariska ”Take Five” och formligen dansar på knivseggen av styckets assymmetriska fem fjärdedelstakt, ja då ryser recensenten av välbehag.
Gunnar Hoffstens ”Utan dig” som spelades in med Sarah Vaughan under titeln ”I Confess” får hos dottern Louise ett fräscht och avskalat uttryck med en oväntat spröd och skir sopranstämma. Hon sjunger över huvudtaget mycket mjukare numera, ofta med huvudklang, Men visst får vi också smaka på hennes tyngre och rockigare artilleri. ”Tease” bjöd på läckra tongångar och bra groove. Ja, det här är verkligen ”The Seduction of Sweet Louise”. Även ”Mina drömmar” har ett härligt bluesigt gung.
Hoffsten levererar kul mellansnack, exempelvis om hur hon tillfälligt fick lägga rockmusiken åt sidan och lära sig ”musikaliskt hyfs” när pappa Gunnar var kapellmästare för Café Norrköping. Programledarna Dahlberg och Nordlund frågade ”om dottern kanske ville sjunga lite i programmet?” De kände inte till hennes rockband då för tiden. De hette ”Dysenteri” och ”Lakritstuttar”.
I kvällens extranummer ”Listen” greppar hon äntligen munspelet för en längre stund. Tillsammans med schlagerbidraget ”Only the Dead Fish Follow the Stream” blir det en final som ger stående ovationer.