Hardcore Superstar på bra humör

Sunset Strip, Los Angeles, soligt 80-tal - Östgötagatan,Linköping, svinkallt 00-tal. Vi befinner oss onekligen en bit ifrån de förutsättningar som rådde för sleaze-rockens peak för en sisådär 20 år sen.

NORJE 20070608
Svenska gruppen Hardcore Superstar spelade på fredagen vid Sweden Rock festivalen i Norje.
Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10010

NORJE 20070608 Svenska gruppen Hardcore Superstar spelade på fredagen vid Sweden Rock festivalen i Norje. Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10010

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Konsert2008-03-24 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hardcore Superstar

22 mars, 2008

Linköping, Garden, Konsert & Kongress

Sunset Strip, Los Angeles, soligt 80-tal - Östgötagatan,

Linköping, svinkallt 00-tal. Vi befinner oss onekligen en bit ifrån de förutsättningar som rådde för sleaze-rockens peak för en sisådär 20 år sen. På senare år har det dock skett en sorts revival, och Hardcore Superstar hör till de allra främsta inom den. De har med sig Nifters och Ammotrack som förband, och båda håller sig inom samma genre som kvällens huvudakt, men tyvärr gör inget av banden något större intryck.

Huvuddelen av publiken i det hyfsat välfyllda Garden ser ut att ha kommit till under den första storhetsperioden, men de behöver inte vara ledsna över att inte ha upplevt den.

Inte när Hardcore Superstar levererar en uppdaterad version som är bättre än det mesta som går att uppleva på scen i Sverige idag alla kategorier. Jocke Berg är dessutom en frontman som överträffar i stort sett alla sina föregångare, och nutida kollegor. Nye gitarristen Vic Zino funkar också bra, även om det eviga Carola-blåset i hans hår blir något enerverande tillslut.

Det finns inte den minsta lilla lugn stund under den drygt

timslånga spelningen. Utkastandet av de första trumpinnarna sker redan efter ett par låtar, vilket jag väljer att tolka som att bandet är på bra humör. De blandar låtar från årets skiva med äldre material, och båda delarna funkar hos publiken.

Det hela avslutas med "We Don’t Celebrate Sundays", vilket må vara sant. Men det här var i vilket fall en lördag värd att fira.

Andreas Andersson