Hard Brass Night
Dirigent: Lars-Gunnar Björklund.
Linköpings konsert & kongfress, 21 /9
Vilken arbetsdag för Livgardets musikdragoner: ta hand om sina hästar, ta sig till Linköping från Eksjö (där programmet utfördes under lördagen), beriden uppvisning och parad under dagen samt en fullmatad konsert på kvällen – puh!
Marscherna som spelades var lika upputsade och glänsande som brassinstrumenten de spelades på, och när de hade anknytning till ett visst regemente åhördes de stående i enskild ställning av mogna män som följaktligen tjänstgjort vid dessa enheter. Lite tjusigt, faktiskt.
Låter alla marscher likadant? Ingalunda! Den fina ”Preussens Gloria” var föga krigisk, hade runda hörn och lyfte sig med sin mjuka melodik över resten av genren.
Man kan väl säga att mycket militärmusik i någon mån har en bruks- eller funktionsprägel. Men i Sjostakovitjs ”Festivaluvertyr” fanns också konstmusikalisk klass, om än i en lättsam form. Grant skrivet och elegant spelat, inte minst från de tekniskt drivna hornisterna, allt under ledning av den i sammanhanget smått legendariske Lars-Gunnar Björklund.
Kan en musikkår verkligen gå i land med en skir folkvisa som ”Jag vet en dejlig rosa”? Tja, de genomförde det ju, men mest som en demonstration av arrangörens handlag. Klangen i sig var dock mjuk och njutbar. I ”Polska från Medelpad” var Linköpingsbördige Olle Hedström trumpetsolist.
Scenen blev smockfull när ungdomarna i blåsarkursen Hard Brass Night på ett mycket övertygande sätt förenade sig med proffsen. Det är inte alltid enkelt att få barn och ungdomar att satsa på brass och andra orkesterinstrument, men bland annat i Linköping görs ett fantastiskt och värdefullt arbete.
Bäst i andra avdelningen var Jerker Johanssons väl avvägda ”Edenstrand”, och sedan var det välkommet med lite rörelse och show i Riverdance-kavalkaden.
En stor del av den månghövdade konsertpubliken hade även tagit del av dagens övriga program med dragonerna, som det anstår invånare i en stad med stolta militärmusikaliska traditioner.