Stokowski orkestrerade stycken av Bach, pop- och rockgrupper har gjort sina versioner av klassiska stycken.
Det förvånar därför inte heller att Mozart var inne på liknande tankar, även om han fick uppdraget av baron Gottfried von Swieten på det kejserliga hovbiblioteket i Wien. Han var en tongivande musikälskare som förälskat sig i Bachs och Händels verk. Mozart var en kär gäst i baronens hem, liksom senare Haydn och Beethoven.
Händel hade den största delen av sitt liv bott och verkat i London, och i Tyskland hade "Messias" framförts första gången i Hamburg 1772. Publiken var alltså inte alls införstådd med hans musik.
I mars 1778 lät von Swieten framföra Händels "Judas Maccabaeus" i teatern vid Kärntnertor i Wien. Det blev inte alls den framgång han väntat, men det var faktiskt första gången man överhuvudtaget spelade ett oratorium av Händel i Wien, nära tjugo år efter tonsättarens bortgång. Man kan förstå fiaskot bättre om man vet att oratoriet bearbetats av J A Hiller, som gått hårt fram och skurit bort ungefär en tredjedel.
Erfarenheten med "Judas Maccabaeus" föranledde von Swieten att grunda ett speciellt sällskap med förmögna aristokrater (med musikhistoriskt kända namn som Esterházy och Lichnovsky) som vid jul och fasta bekostade framföranden av stora körverk framförallt av Händel privat i sina palats för en inbjuden publik.
I ett brev hem till pappa Leopold (10 april 1782) skriver Mozart att inget annat än musik av Bach och Händel spelades hos von Swieten på söndagsmatinéerna. Ett första resultat av Mozarts besök var att han bearbetade tre av Bachs fugor ur "Das Wohltemperierte Klavier" för stråktrio. Men senare kom han också att bearbeta fyra av Händels större verk, och de har försetts med egna Köchelnummer: 566 "Acis and Galathea", 572 "Messiah", 591 "Alexanders Fest" och 592 "Ode for St. Cecilas Day". Numren avslöjar att de alla tillkom under en relativt kort tidsrymd, från november 1788 till juli 1790.
Varför bearbetades musiken? Man menade att hade Händel levat då hade han komponerat annorlunda. Och på den tiden hade man inget sinne för historiska framföranden. Man levde i nuet. Bearbetningarna kunde ibland bli mycket genomgripande och förvanskande, men Mozart gick varligt fram. Han förstod bättre än många andra kvaliteterna i originalen.
Första gången hans version av "Messias" framfördes var i greve Johann Esterházys palats den 6 mars 1789. Mozart dirigerade orkestern medan de vokala resurserna leddes av Ignaz Umlauf. Bland solisterna märktes sopranen Maria Aloysia Lange, Mozarts svägerska. Det blev en så stor framgång att man gjorde en repris redan den 7 april.
"Messias" anpassades till rådande omständigheter, till solisternas förmåga och orkesterns storlek. Han skar han bort kören Let all angels of God och arian Thou art gone up on high samt mellandelen i arian The trumpet shall sound. Arian If God for us ersattes av ett recitativ. Men även om dessa justeringar innebar en koncentration av verket, kanske det inte var något medvetet val av Mozart. Det engelska material han hade att tillgå var i själva verket ett hopkok av olika äldre versioner av "Messias", och redan i detta material fattades flera avsnitt, vilket Mozart inte kunde veta.
Man ansåg att Händels arior var monotona och att hans orkestrering var slarvig och oskicklig. Mozart var noga med att anpassa orkesterklangen till den samtida smaken och lade till nya stämmor för flöjter, oboer och klarinetter som mer varierat kunde tolka texten på ett poetiskt sätt. Fagotterna lyfte han upp från sin ursprungliga roll som generalbasinstrument och han skrev till nya stämmor för altfiolerna. Han lade till dynamiska och andra spelanvisningar.
Men han var hela tiden noga med att bevara det musikaliska flytet. Man ska också komma ihåg att instrumenten utvecklats sedan Händels tid, och att den av honom älskade clarinotrumpeten inte längre var i bruk, vilket inte minst ställde till problem i arian The trumpet shall sound - där Mozart i stället lät hornet få solorollen.
Som helhet kan man säga att Mozart varit pietetsfull och skänkt "Messias" nya kvaliteter. Skillnaderna är inte avskräckande. Det råder väl heller ingen tvekan om att Mozarts insatser starkt bidragit till att Händels oratorier mer regelbundet började spelas på tyskt område, och att von Swieten stärktes i sin tro på denna musik. Hans privata oratoriekonserter kulminerade mot århundradets slut med att han av Haydn beställde och uruppförde de geniala oratorierna "Skapelsen" och "Årstiderna" - men då var Mozart redan borta.
I morgon recenseras två inspelningar av Händels "Messias".
Mozarts instrumentation av Händels "Messias" framförs på tyska i domkyrkan 16 december kl 18.
Medverkar gör Henriikka Gröndahl, sopran, Helene Ranada, alt, Klas Hedlund, tenor, och Lars Arvidson, bas, Domkyrkokören, Domkyrkans kammarkör och kammarorkester, Östgötamusiken, kapellmästare Torbjörn Köhl, dirigent: Jörgen Ralphsson.
Georg Friedrich Händel levde 1685 till 1759.
Wolfgang Amadeus Mozart levde 1756 till 1791.
Stig Jacobsson