Danzig
Arenan, Stockholm den 19/5
Han börjar bli till åren, "Evil-Elvis". Det kan knappast vare sig en nyfärgad kalufs eller ett vitsminkat ansikte dölja. Men inte gör det något så länge Glenn Danzig och hans band bjuder på sin satanistiska bluesrock. Visst, låtarna från de senaste plattorna saknar den stringens som utmärkte de tidiga, men så länge Glenn kan yla som en löpsk gorillahanne på friarstråt gör det inget. När han sedan plockar fram mästerverk som "Goin down to die" och "Her black wings" gör det inget att han inte ens är sitt gamla välpumpade jag längre (man kan faktiskt skönja en stadig ölkagge under tröjan).
Bandet är stabilt som fundamenten på Ölandsbron, mycket tack vare trummisen John Kelly (till vardags i Type O Negative) och basisten Jerry Montana. Prongveteranen och gitarristen Tommy Victor är på ett strålande humör och är nästan lika mycket frontman som kvällens affischnamn. Synd bara att hans gitarrljud är både diffust och innehåller så mycket effekter att det blir grötigt och gör det svårt att urskilja vad han egentligen spelar.
Trots detta är en konsert med bandet alltid sevärd då Glenn Danzig är en hårdrocksvärldens stora profiler som går sin egen väg och ger blanka fan i hur trendvindarna blåser.