Bruno Mitsogiannis, Sonja Aldén, Wiktoria och Johan Boding.
Konsert
”Christmas night” med Sonja Aldén, Bruno Mitsigiannis, Wiktoria och Johan Boding
Betyg: 3,5
Crusellhallen 10/12
Självklart ska det vara glam och flärd, och jag tror att den jublande publiken redan i förväg visste ungefär vad som väntade. Fyra starka sångare – i synnerhet Aldén och Mitsogiannis, om ni frågar mig – sjöng både var för sig, i duetter och alla tillsammans.
Med så utpräglat solistiska röster och sångsätt kunde man tro att deras sång i stämmor inte skulle smälta samman till något homogent, men det gjorde det – exempelvis ”Have yourself a merry little Christmas” lät fantastiskt fint!
Detsamma gällde medleyt på julklassiker, det var bra att de verkade lita på melodiernas inneboende kvalitet och gjorde dessa låtar ”rakt av” utan uppjazzning eller calypsorytmer.
Att gitarristens rockiga solo utfördes på en hög ramp med Hollywoodstrålkastare och framvällande rök var stilriktigt, när samma inramning gavs till ”O helga natt” kändes det smaklöst. Finns förresten någon som törs genomföra en julkonsert utan detta sönderspelade självskrivna inslag?
Så många klädbyten har jag aldrig upplevt, nästan varje entré innebar en ny outfit att beundra. Mycket välljud var det också, kanske lite för färdigtuggat. Det mesta var maffigt, dramatiskt, fullt pådrag, extra allt och i nästan alla lägen gällde det att exponera de vokala musklerna. De lätt räknade nedtonade inslagen var därför befriande, som i kvällens höjdpunkt: Mitsogiannis tolkning av Leonard Cohens ”Hallelujah”.