Nu vet jag inte om ordet übercool finns med i SAOL, men OM det gör det så räknar jag kallt med att det finns en bild på Henric de la Cour bredvid ordet. Något försenad intar han scenen och börjar med en ursäkt, den efterföljande halvtimmen är en lektion i kolsvart electropop.
De la Cour bjuder ett gungande Arbis på ett greatest hits-set där varje låt välkomnas med ett öronbedövande jubel.
Visst saknar jag min favoritlåt Dracula, men man kan inte annat än känna sig nöjd över att ha fått sin dagliga dos av manglande basgångar och änglalika melodier.