Konsert
Norrköpings Symfoni- orkester
Solist Christian Lindberg, trombon
Dirigent Martyn Brabbins Musik av John Pickard och Johannes Brahms.
De Geer hallen, Norrköping, 25/1
Första halvan av kvällen upptogs av denne, i vårt land ganska okände kompositör. Med orkesterverket "The Flight of Icarus" samt trombonkonserten "The Spindle of Necessity".
Även det senare verket har i sitt program en anknytning till antiken med en legend hämtad ur Platons dialoger. Kanske detta är ett spår tillbaka till en av Pickards lärare Louis Andriessen som också knutit an till Platon i sin musik(?)
"Ikaros flykt" förmedlade en musik med stor dramatik. Det fanns i orkesterväven ett måleriskt berättande som kunde erinra om viss filmmusik. Det goda hantverket i orkestrering gjorde sig snabbt gällande. Klangerna sprakade och varierade på ett imponerande sätt.
Martyn Brabbins ledde med stort engagemang, och lyckades få fram nerv och spänning i ett verk med stora svepande linjer.
Det var lättillgänglig musik, men tonspråket framstod som ganska ytligt och intetsägande. Djupet och det oförutsägbara saknades.
Intressantare framstod trombonkonserten med sitt "nödvändighetens nav". Kompositionen var oväntat lågmäld, med ett lyriskt och inåtvänt uttryck. Stundvis lite anonymt i sin upprepning med en statisk melodik, men ofta klangmässigt rikt med övertonsskimrande stämningar.
Man kunde ibland förnimma en engelskt "pastoral" ton. Men som kontrast till detta stod experimenterande klangsjok med flageolettoner eller orkestergruppers distanserade spel utplacerade på läktare eller i kulissen.
Christian Lindbergs soloinsatser krävde inget virtuost eller spektakulärt... I stället kunde man njuta av ett rent och behärskat spel. Inte märkvärdigt men nära perfekt i sin samklang med orkesterns helhet.
I andra avdelningens "Serenad nr 1" av Brahms, fascinerades jag av den transparenta klangbilden. Musiken levde lätt och luftig, och inflytandet från det wienklassiska blev därmed tydligt.
LARS H JONSSON