Helene Sjöholm.
Konsert
Helen Sjöholm
Betyg: 4
Crusellhallen 8/12
Jag vet nog ingen annan sångerska med en så naturligt uttrycksfull och vacker röst som Helen Sjöholm. Kanske är det orättvist att säga att hon verkar ha fått mycket gratis, men det finns inget tillkämpat i hennes sång och framtoning. Hon behöver inte gömma sig bakom något, inte svulstiga arrangemang, inga manér – rösten och karisman är fullt tillräckliga!
När hon sjunger till enbart sparsamt piano- eller gitarrackompanjemang framgår hennes röstkvaliteter så tydligt, början av ”Du måste finnas” blir på det sättet nästan outhärdligt vacker.
Flera nya låtar från fjolårets skivsläpp finns med, ”En ny tid” har en mogen och tänkvärd text som får en varsam men tydlig presentation. Hon sjunger sin version från TV:s ”Så mycket bättre” av Jacob Hellmans ”Han har ett sätt”, med en annorlunda och grovhuggen instrumental inramning. Och vilken fin låtskrivare hon hittat i Andreas Mattson, hans ”Samma här” och ”I morse när du gick” griper tag.
Men hon snålar inte med sina hits: här finns både Duvemåla och Billy Joel, BAO och ”Gabriellas sång”. Ett plus för fiolen i det kompetenta bandet, den ger nerv i annars till stor del förinspelade Kleerup-musiken från ”Aniara”.
Det här är slutet på en turné, så allt sitter övertygande. En del av pratet mellan sångerna känns lite utantilläxa, det är nog svårt att undvika. Efter extranumret ”Vår sista dans” är publiken ”söndercharmad” – alla gillar Helen Sjöholm, mig själv inkluderad.