Sankt Laurenti kyrka i Söderköping.
Böcker
Per Kjellgren
âMĂ€ster Claes â Söderköpings förste reformatoriske kyrkoherdeâ
Stiftshistoriska SÀllskapet i Linköpings Stift
En hel del remarkabla ting har skrivits om kyrkoherden MĂ€ster Claes i Söderköping i de dikter, skĂ„despel, historiska översikter och herdaminnen som författats om honom genom Ă„rhundradena. Bland annat ska han som aggressiv papist med övertygelse ha rest ner till Wittenberg i Tyskland i syfte att dĂ€r konfrontera och omvĂ€nda sjĂ€lvaste Martin Luther tillbaka till den ârĂ€tta lĂ€ranâ, men Ă„tervĂ€nde istĂ€llet sjĂ€lv som övertygad lutheran. DĂ€refter lĂ€r Claes ha gift sig med en nunna frĂ„n klostret i SkĂ€nninge och dessutom retat upp allmogen till ett uppror i Söderköping nĂ€r han höll lĂ„nga predikningar i reformatorisk anda och började till församlingens bestörtning att rensa ut katolska motiv frĂ„n kyrkobygganaderna.
Det sistnÀmnda Àr faktiskt sannolikt sant, möjligen Àktade Claes ocksÄ en nunna (ett sÄdant Àktenskap ingick Luther sjÀlv med Katharina von Bora, som flydde klostret Nibschen pÄverkad av hans tankar), men att han skulle ha trÀffat den store reformatorn i Wittenberg Àr föga troligt. De nya radikala tankarna frÄn kontinenten kom förstÄs till handelsstaden Söderköping med de tyska köpmÀnnen och formade Claes sinne medan han fortfarande var en förhÄllandevis ung prÀst.
Martin Luther och hans maka Katharina von Bora mÄlade av Lucas Cranach den Àldre 1526.
I sitt lilla praktverk âMĂ€ster Claesâ berĂ€ttar kyrkoherde emeritus Per Kjellgren den dunkla historien om sin föregĂ„ngare Claes, en vag figur av förmodat danskt ursprung, född pĂ„ 1480-talet och utbildad i Uppsala och Rostock. Denne utnĂ€mndes till kyrkoherde i Söderköping av Gustav Vasa 1529 och fjorton Ă„r senare till Linköpings stifts förste âordinariusâ, det som i senare historieskrivning omnĂ€mnts som âbiskopâ, med rĂ€tt att viga nya prĂ€ster. PĂ„ ett mĂ€sterligt vis fĂ„r Per Kjellgren Claes att framtrĂ€da i sitt sammanhang, nĂ„got som kastar ljus över den svenska reformationen och brytpunkten mellan den romersk-katolska och evangelisk-lutherska kyrkouppfattningen.
âMĂ€ster Claesâ Ă€r en festlig liten kyrkohistorisk pĂ€rla. Per Kjellgren börjar frĂ„n början och söker sig likt en mĂ€sterdetektiv skickligt och noggrant fram genom historiens kĂ€llor. Han avslöjar de legendbildningar som skapats kring Claes genom Ă„rhundrandena, hur denne har förvĂ€xlats med andra kyrkohistoriska personer och blivit huvudperson i rena skrönor. NĂ€r Per Kjellgren nĂ„r fram till slutet Ă„terstĂ„r egentligen bara ett fĂ„tal fragment av uppgifter om Claes existens och betydelse. Han visar hur rĂ„dande idĂ©klimat, politiska ideal och teologiska behov i skiftande tider har format historieskrivningen om Claes utifrĂ„n vad som passat för stunden i berĂ€ttelsen om det moderna svenska rikets framvĂ€xt.
Gustav Vasa och Àldsta sonen Erik XIV tar emot den första svenska bibelöversÀttningen. Johan Gustav Sandberg fresk i Uppsala domkyrka frÄn 1830-talet.
SjÀlv skriver Per Kjellgren insiktsfullt om hur förenklat vi lÀnge betraktat reformationen i vÄrt eget land. Redan sedan 1500-talet har den beskrivits som en nÀrmast rent politisk process, som om Gustav Vasa var den ensamme reformatorn som med maktmedel gjord riket och befolkningen protestantiskt. Den bilden har Àndrats med tiden, det fanns förstÄs gott om sÄdana djupt troende evangeliska kyrkomÀn som Claes som med luthersk teologisk övertygelse ville omdana bÄde kyrkan och det svenska samhÀllet.
Gustav Vasa. MÄlning av Cornelius Arendtz frÄn 1600-talet.
Han var samtidigt ett böjligt och villigt redskap i Gustav Vasas omfattande omstöpning av riket och som kyrkoherde i Söderköping var Claes definitivt en betydande person i att forma stadens historia. Han sÄg till att riva församlingskyrkan, franciskankyrkan, samt fler kapell och nedmonterade dessutom kyrkliga institutioner i Söderköping som kloster-, sjukvÄrds- och fattigvÄrdssystemet till förmÄn för den vÀrldsligare vÀlfÀrdsinrÀttningen kronohospitalet. HÀr ett tydligt exempel pÄ hur luthersk och protestantisk teologi i praktiken pÄverkar samhÀllet, det kyrkliga blir en del av det allmÀnna samtidigt som det tydligt finner sin plats och underordnar sig den politiska makten i det offentligas tjÀnst. Ett exempel pÄ det symbiotiska förhÄllande mellan kyrka och stat som tydligt prÀglat den svenska samhÀllsutvecklingen.
Per Kjellgren skrev âMĂ€ster Claesâ som ett bidrag till Stiftshistoriska SĂ€llskapet i Linköpings stifts Ă„rsbok 2017â2018 och nu finns den utgiven i en enkel, men mycket innehĂ„llsrik upplaga. Den förtjĂ€nar att fĂ„ stor spridning och lĂ€sas av mĂ„nga sĂ„ att vi bĂ€ttre förstĂ„r djupet av vĂ„r historia, varför Sverige ser ut som det gör och vilka vi sjĂ€lva Ă€r i dag.