Sankt Laurenti kyrka i Söderköping.
Böcker
Per Kjellgren
”Mäster Claes – Söderköpings förste reformatoriske kyrkoherde”
Stiftshistoriska Sällskapet i Linköpings Stift
En hel del remarkabla ting har skrivits om kyrkoherden Mäster Claes i Söderköping i de dikter, skådespel, historiska översikter och herdaminnen som författats om honom genom århundradena. Bland annat ska han som aggressiv papist med övertygelse ha rest ner till Wittenberg i Tyskland i syfte att där konfrontera och omvända självaste Martin Luther tillbaka till den ”rätta läran”, men återvände istället själv som övertygad lutheran. Därefter lär Claes ha gift sig med en nunna från klostret i Skänninge och dessutom retat upp allmogen till ett uppror i Söderköping när han höll långa predikningar i reformatorisk anda och började till församlingens bestörtning att rensa ut katolska motiv från kyrkobygganaderna.
Det sistnämnda är faktiskt sannolikt sant, möjligen äktade Claes också en nunna (ett sådant äktenskap ingick Luther själv med Katharina von Bora, som flydde klostret Nibschen påverkad av hans tankar), men att han skulle ha träffat den store reformatorn i Wittenberg är föga troligt. De nya radikala tankarna från kontinenten kom förstås till handelsstaden Söderköping med de tyska köpmännen och formade Claes sinne medan han fortfarande var en förhållandevis ung präst.
Martin Luther och hans maka Katharina von Bora målade av Lucas Cranach den äldre 1526.
I sitt lilla praktverk ”Mäster Claes” berättar kyrkoherde emeritus Per Kjellgren den dunkla historien om sin föregångare Claes, en vag figur av förmodat danskt ursprung, född på 1480-talet och utbildad i Uppsala och Rostock. Denne utnämndes till kyrkoherde i Söderköping av Gustav Vasa 1529 och fjorton år senare till Linköpings stifts förste ”ordinarius”, det som i senare historieskrivning omnämnts som ”biskop”, med rätt att viga nya präster. På ett mästerligt vis får Per Kjellgren Claes att framträda i sitt sammanhang, något som kastar ljus över den svenska reformationen och brytpunkten mellan den romersk-katolska och evangelisk-lutherska kyrkouppfattningen.
”Mäster Claes” är en festlig liten kyrkohistorisk pärla. Per Kjellgren börjar från början och söker sig likt en mästerdetektiv skickligt och noggrant fram genom historiens källor. Han avslöjar de legendbildningar som skapats kring Claes genom århundrandena, hur denne har förväxlats med andra kyrkohistoriska personer och blivit huvudperson i rena skrönor. När Per Kjellgren når fram till slutet återstår egentligen bara ett fåtal fragment av uppgifter om Claes existens och betydelse. Han visar hur rådande idéklimat, politiska ideal och teologiska behov i skiftande tider har format historieskrivningen om Claes utifrån vad som passat för stunden i berättelsen om det moderna svenska rikets framväxt.
Gustav Vasa och äldsta sonen Erik XIV tar emot den första svenska bibelöversättningen. Johan Gustav Sandberg fresk i Uppsala domkyrka från 1830-talet.
Själv skriver Per Kjellgren insiktsfullt om hur förenklat vi länge betraktat reformationen i vårt eget land. Redan sedan 1500-talet har den beskrivits som en närmast rent politisk process, som om Gustav Vasa var den ensamme reformatorn som med maktmedel gjord riket och befolkningen protestantiskt. Den bilden har ändrats med tiden, det fanns förstås gott om sådana djupt troende evangeliska kyrkomän som Claes som med luthersk teologisk övertygelse ville omdana både kyrkan och det svenska samhället.
Gustav Vasa. Målning av Cornelius Arendtz från 1600-talet.
Han var samtidigt ett böjligt och villigt redskap i Gustav Vasas omfattande omstöpning av riket och som kyrkoherde i Söderköping var Claes definitivt en betydande person i att forma stadens historia. Han såg till att riva församlingskyrkan, franciskankyrkan, samt fler kapell och nedmonterade dessutom kyrkliga institutioner i Söderköping som kloster-, sjukvårds- och fattigvårdssystemet till förmån för den världsligare välfärdsinrättningen kronohospitalet. Här ett tydligt exempel på hur luthersk och protestantisk teologi i praktiken påverkar samhället, det kyrkliga blir en del av det allmänna samtidigt som det tydligt finner sin plats och underordnar sig den politiska makten i det offentligas tjänst. Ett exempel på det symbiotiska förhållande mellan kyrka och stat som tydligt präglat den svenska samhällsutvecklingen.
Per Kjellgren skrev ”Mäster Claes” som ett bidrag till Stiftshistoriska Sällskapet i Linköpings stifts årsbok 2017–2018 och nu finns den utgiven i en enkel, men mycket innehållsrik upplaga. Den förtjänar att få stor spridning och läsas av många så att vi bättre förstår djupet av vår historia, varför Sverige ser ut som det gör och vilka vi själva är i dag.