Dokumentär
Regi: Tora Mkandawire Mårtens
Åldersgräns: Barntillåten
Hiphopdansarna Martha och Niki tar världen med storm i denna dokumentär, om vänskap, karriär och identitet. Det är en gripande berättelse om två begåvade kvinnor, som är både lika och olika.
”Det här är den första tävlingen där kvinnorna var mer skräckinjagande än männen”. Den amerikanska domaren har just korat 2010 års svenska mästare i hiphopdans – duon Martha Nabwire och Niki Tsappos – och hans kommentar drar ner jubel och applåder från publiken. Men den säger också något om vad det är att vara tjej i en manlig värld.
Martha och Niki vet allt om detta. Om att behöva kämpa dubbelt så hårt för att för få samma respekt som de manliga kollegorna. Om att får höra att man är ”ganska bra för att vara tjej”, även när man helt uppenbart tillhör eliten.
Men ”Martha & Niki” är ingen plakatfilm för kvinnors rätt att få dansa hiphop. Det är en varm och gripande berättelse om två galet begåvade dansare och deras vänskap, om likheter och olikheter. För trots att Martha och Niki dansar i perfekt symbios så har de vitt skilda bakgrunder och personligheter.
Niki är född i Etiopien men adopterades som bebis av en svensk familj. Martha växte upp i Uganda och kom som 13-åring tillsammans med sin mamma och syster till Sverige. Niki kämpar med att hitta sin afrikanska identitet (”jag är en hudfärg, bara”) medan Martha vantrivs i Sverige och längtar tillbaka till Uganda. Niki är pratsam och utåtriktad, Martha är tystlåten och inbunden – förutom när hon dansar. ”När du dansade berättade du hela din life story”, berättar Niki om deras första möte.
Tillsammans ger de sig ut på en spännande resa, först till världsmästerskapen i Paris, och sedan vidare ut världen. De går en salsakurs på Kuba, tävlar i New York, dömer en danstävling i Tjeckien och håller workshop med föräldralösa barn i Soweto. Filmaren Tora Mkandawire Mårtens skildrar följsamt växlingarna i deras relation, från den svettiga vinnarlyckan till smärtan när deras olikheter börjar tära på samarbetet.
Vid sidan av det mänskliga dramat är filmen fullsmockad med fantastisk musik och bjuder biopubliken på en ordentlig utmaning: att försöka sitta still när musiken börjar pumpa ur högtalarna samtidigt som Martha och Niki kastar sig ut på dansgolvet. (TT)