Dokumentär
Regi: Gianfranco Rosi
Åldersgräns: 15 år
Flyktingkatastrofen i Medelhavet bildar fond åt dokumentären "Bortom Lampedusa". Vardagslivet på den italienska ön skildras sida vid sida med migranternas lidande, i en film med empati så att det räcker till alla.
Mitt emellan Afrika och Europa ligger den lilla ön Lampedusa. 20 mil norrut hägrar det italienska fastlandet, 10 mil söderut finns den tunisiska kusten. Sedan det tidiga 2000-talet har rangliga båtar fört hundratusentals flyktingar från Nordafrika till Lampedusas stränder – 15 000 har dött på vägen.
Men Lampedusa är också ett litet samhälle, med 6|000 invånare. En av dem är nioårige Samuele som lever ett vanligt liv med skola, kompisar och prickskytte med slangbella. Ibland följer han med sin farbror på fisketur men det brukar sluta illa – trots att Samuele kommer från en släkt med fiskare och sjömän tål han inte sjögången, och spyr som en kalv.
Dessa två element – flyktingkatastrofen och vardagslivet på Lampedusa – vävs skickligt och lågmält ihop av filmaren Gianfranco Rosi. Under ett år bodde han på Lampedusa och följde såväl vanliga öbor som sjöräddare och flyktingar. Det banala möter det livsavgörande i en film som ägnar lika mycket tid åt ostronfiske och låtönskningar i radio som desperata nödrop och undsättningar av utmattade människor som precis har varit med om sitt livs största trauma.
Den kärleksfulla länken mellan dessa två ytterligheter är doktor Bartolo, öns enda läkare. Med samma ömsinthet lyssnar han på Samueles oro för ett diffust tryck över bröstet, som han gör ultraljud på en höggravid kvinna som nyligen räddats från en flyktingbåt. Det är också doktor Bartolo som har ansvar för att undersöka alla dem som inte överlevt den farliga resan. Hans sorg, vrede och glödande patos gör "Bortom Lampedusa" till en stridsskrift mot europeisk självupptagenhet.
Men tack vare Samuele får vi också den andra sidan av myntet. Han visar hur svårt det är att se den stora tragedin när man är mitt uppe i sitt eget liv – när man är på väg in i vuxenlivet och tampas med engelska glosor, lapp för ögat och något så förödande pinsamt som sjösjuka. (TT)