Plågsamt tråkigt från början till slut

Filmskaparen Terrence Malick är älskad och hatad. Med nya "Song to song" visar han varför, när tjusiga bilder krockar med håglöst skådespeleri och en förlamande tristess.

Faye (Rooney Mara) är en musiker på uppgång i Terrence Malicks "Song to song" - en film som handlar väldigt lite om musik.

Faye (Rooney Mara) är en musiker på uppgång i Terrence Malicks "Song to song" - en film som handlar väldigt lite om musik.

Foto: Van Redin / Broad Green Pictures

Filmrecension2017-06-16 05:45
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varje gång jag ser en ny film av Terrence Malick så tänker jag – lite elakt, måhända – att det måste vara en riktig nitlott att få honom till bordet på en bröllopsmiddag. Betänk en helkväll i sällskap med denna filosofiska farbror som med sövande stämma delar med sig av sina banala livsbetraktelser, gärna utan vare sig riktning eller punchlines, i timme efter timme. Tårtan torde komma som en befrielse.

Ända sedan debuten med "Det grymma landet" 1973 har Malick betraktats som en av sin generations vikigaste amerikanska filmskapare, men på senare år har hans filmer fått ett blandat mottagande. Hans mästerliga bildmakeri hyllas unisont, men bristen på struktur och den ständigt närvarande berättarrösten har delat kritikerkåren i två krigande läger.

Hans mest omtvistade film, "The tree of life" från 2011, vann Guldpalmen i Cannes och hamnade på många kritikers årsbästalistor, samtidigt som andra beskrev den som "gnällig manlig självupptagenhet, förklädd till sökande efter mening" och "mer Play-Doh än Platon".

Nya "Song to song" påminner på många sätt om "The tree of life". Genom sinnliga bilder och en ström av högt tänkta tankar får vi följa musikerna Faye (Rooney Mara) och BV (Ryan Gosling) som möts på en rockfestival och blir förälskade. Men den sliskige musikproducenten Cook (Michael Fassbender) kommer mellan dem, innan han inleder en destruktiv relation med servitrisen Rhonda (Nathalie Portman).

Det är en tunn historia – det verkar till och med skådespelarna tycka. Håglöst snubblar de fram genom scener där regissören verkar mer intresserad av färgen på en husvägg eller krusningarna i poolvattnet, än av vad hans rollfigurer har att säga. Deras samtal pågår ofta i periferin, och alla eventuella nyanser dränks av den högstadiefilosofiska berättarrösten, med fraser som "jag älskar smärtan – den känns som livet".

Terrence Malick har onekligen ett skarpt öga för vackra bilder, men det räcker inte för att göra "Song to song" till en sevärd, eller ens uthärdlig, film. Den är helt enkelt plågsamt tråkig – från början till slut. (TT)

Song to song

Betyg: 1

Drama

Regi: Terrence Malick

I rollerna: Rooney Mara, Ryan Gosling, Michael Fassbender

Åldersgräns: 15 år