En av Hollywoods frispråkigare manusförfattare Max Landis var lika förvirrad som undertecknad när han såg trailern för "Life". Han twittrade att filmen verkade innehålla "...monstret från 'The Blob'", som attackerar astronauterna från "Alien" med effekterna från "Gravity".
Förutom att den sjöstjärneliknande geléklumpen muterar till en hyperintelligent bläckfisk är det inte långt ifrån sanningen. På många sätt är premissen till "Life" en plundring av idéerna från Ridley Scotts stilbildande science fictionskräckis "Alien" från 1979, med ett nytt monster och snyggare rymdpromenader.
Vi möter ett gäng forskare på en rymdstation i närheten av Mars. De lyckas hämta hem ett prov som visar sig vara den allra första kontakten med en annan livsform utanför Jorden. Efter att de aningslöst gullat lite med den encelliga organismen vaknar varelsen, döpt till Calvin, och börjar slakta den stjärnspäckade besättningen (Jake Gyllenhaal, Ryan Reynolds och Rebecca Ferguson utför alla ovanligt nedtonade men habila prestationer).
Med tanke på att Nasa nyss upptäckt jordliknande planeter och planerar en bemannad resa till Mars 2030 är det en vältajmad idé. Ändå missar "Life" chansen att ersätta det mystiska företaget Weyland Industries från "Alien" med någon Silicon Valley-kapitalist. Nu när miljardärer som Elon Musk och Richard Branson ändå konkurrerar om att börja kolonisera Mars.
Å andra sidan har "Life" en hälsosam relation till skräckförfattaren H.P. Lovecrafts mardrömslika visioner om att liv i rymden skulle kunna utplåna oss utan minsta eftertanke. Paniken i filmen blir mer påtaglig av att det inte ödslas tid på frågor om "varför?".
Klaustrofobin har dessutom hanterats med ovanlig omsorg, exempelvis tvingas publiken oftast bevittna det som sker utanför rymdstationen genom fönster med dålig sikt, vilket pumpar upp adrenalinet och förstärker känslan av instängdhet.
Daniel Espinosa har haft det lite tufft i drömfabriken sedan han flyttade från Sverige. Actionrökaren "Safe House" från 2012 var lättglömd, om än kommersiellt lyckad. Sovjet-seriemördarthrillern "Child 44" (2015) sågades av både publik och kritiker. "Life" är inte särskilt originell men räddas tack vare hantverksskickligheten som Espinosa visade redan med filmatiseringen av "Snabba cash" (bättre än sin förlaga). Ett extra plus i kanten för att hopplösheten håller i sig hela vägen. (TT)