Drama
Regi: Mia Hansen-Løve
I rollerna: Isabelle Huppert, André Marcon, Roman Kolinka
Åldersgräns: Från 15 år
Skådespelaren Isabelle Huppert och regissören Mia Hansen-Løve levererar ett drama av yttersta klass. "Dagen efter denna" är en hjärtskärande film om att blicka framåt under en pågående kris.
Filmskaparen Mia Hansen-Løve har en uppsättning unika känselspröt för att ringa in exakta bilder eller scener som kan transportera åskådaren till platser hen knappt visste fanns. I "Dagen efter denna" har hon dessutom en av världens bästa skådespelare till sitt förfogande.
Isabelle Huppert får allt utrymme hon vill, och hon förfogar över förtroendet med utsökt tonsäkerhet i rollen som filosofiläraren Nathalie, en kvinna i 60-årsåldern som står med stabila fötter mitt i livet. Men bit efter bit börjar marken under henne att rämna.
Först ut är maken sedan 25 år (André Marcon), han som Nathalie trodde att hon skulle åldras med. Nu har han hittat en yngre flamma. Samtidigt försämras Nathalies mors (Edith Scob) hälsa så att hon måste läggas in på hem. En före detta student, Fabien (Roman Kolinka), dyker också upp – till Natalies förtjusning. Men han visar upp oväntade sidor, vilket bäddar för meningsskiljaktigheter.
På ytan tar Natalie omställningarna med relativt lugn. Men Denis Lenoirs kamera släpper henne inte för en sekund. Turbulensen i Nathalies inre blottläggs när hon sitter på en buss en vardag, när hon gör sin sista resa till makens sommarhus i Bretagne, en högt älskad plats, och när hon besöker Fabien i Alperna. Hansen-Løve och Huppert fångar ögonblicken utan sentimentalitet, men med desto större emotionellt inkännande.
Här finns obekymrat utkastade men motiverade referenser till annan filmkonst (mest uppenbara är de till Hansen-Løves partner Olivier Assayas), till litteraturen, och, förstås, filosofin (Hansen-Løves föräldrar är båda filosofilärare). Fram växer en film med täta lager av detaljer.
Det är nästan skrämmande att "Dagen efter denna" är den 35-åriga Hansen-Løves femte och bästa långfilm hittills. Tänk bara vilka möjligheter som väntar. (TT)