Blek kopia av "Hunger games"

Betyg: 2 Allegiant

Beväpnade sanningssökare. Stora vapen står i centrum när Tris, Four och de andra divergenterna söker sanningen om Chicago i "Allegiant".

Beväpnade sanningssökare. Stora vapen står i centrum när Tris, Four och de andra divergenterna söker sanningen om Chicago i "Allegiant".

Foto: Murray Close

Filmrecension2016-03-11 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sci fi/äventyr

Regi: Robert Schwentke

I rollerna: Shailene Woodley, Theo James, Naomi Watts

Åldersgräns: 11 år

Ibland känns Hollywood som inget mer än en stor kopiator. Det räcker inte med att succéfilmer får tusen uppföljare. Så fort en film blir framgångsrik börjar filmbolagen leta efter liknande berättelser att göra film (och pengar) av.

Ett typexempel är "Hungerspelen", Suzanne Collins romansvit om Katniss Everdeen, flickan som blir en symbol för den folkliga revolten i framtidsdiktaturen Panem. 2012 kom den första filmatiseringen med Jennifer Lawrence i huvudrollen och blev en omedelbar succé. Plötslig hungrade drömfabriken efter dystopisk science fiction med ungdomar i centrum, och efter bara två år kom "Divergent" (efter Veronica Roths pinfärska roman).

Likheterna var nästan löjligt slående. Spelplatsen är USA efter ett förödande krig, där en ung kvinna får en nyckelroll när världen måste räddas från totalitära krafter. Liksom "Hunger games"-skaparna hade man plockat en nykomling från en kreddig indiefilm till huvudrollen (Shailene Woodley från "The descendents")

I den tredje och näst sista filmen "Allegiant" lämnar Tris Prior (Woodley) ett kaotiskt Chicago för att möta världen utanför murarna, och får kontakt med Byrån för genetisk hälsa – en organisation med diffusa syften som övervakar Chicagos invånare. Det blir ett uppvaknande för Tris, men driver också in en kil mellan henne och pojkvännen Four (Theo James).

Medan "Hunger games" fokuserade på Katniss inre kamp handlar "Divergent"-serien mycket om utanpåverket: futuristiska vapen, häftiga farkoster, maffiga byggnader – kort sagt, coola människor som gör tuffa saker med teknologi. Skådespelarinsatserna är bleka, och "de goda" är osmakligt blodtörstiga. Samtidigt hastar filmen förbi den spännande bakgrundsberättelsen om fraktionssystemets uppkomst.

Mycket känns också som en repris. Miles Teller som förrädaren Peter återkommer som en gummiboll och får fortsätta att göra skada, och den onda bossen Kate Winslet har ersatts av den onda bossen Naomi Watts. Så blir "Allegiant" inte bara en dålig kopia av "Hunger games" utan också ett enerverande omtugg av seriens tidigare filmer. (TT)