Favoriten: "Sideways" är berusande bra

Premiär! I dag inleder vi kulturens sommarserie "Favoriten", där vi ser tillbaka på filmer, böcker, skivor, konstverk och annat som betyder något för oss.

Sandra Oh, Thomas Haden Church, Virginia Madsen och Paul Giamatti i filmen "Sideways" från 2004.

Sandra Oh, Thomas Haden Church, Virginia Madsen och Paul Giamatti i filmen "Sideways" från 2004.

Foto: MERIE W WALLACE

Film2020-06-21 17:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Favoriten

"Sideways", film från 2004

Regi: Alexander Payne

Tänk att Paul Giamatti inte ens var nominerad till en Oscar för sin roll som Miles – misslyckad författare, frånskild, pessimist och vinkännare – i "Sideways". Han är alltid bra på att spela underdogs och förlorare, men detta är hans paradroll. 

Jack (Thomas Haden Church) ska snart gifta sig. Först ska han bara ta en sista sväng i frihet, i norra Kalifornien. Lite vinprovning, lite golf, lite äventyr. Med på resan är bästisen Miles. Han är en kass golfare och definitivt ingen äventyrare, men visst, lite vinprovning tackar han inte nej till. 

Tillsammans är de ett kompispar som jag tror att fler än jag känner igen sig i: en symbios mellan den vilde och den försiktige. Motvilligt kan jag gå med på att vi Miles-typer kan behöva någon som drar med oss ut ur trygghetszonen, ibland. Och sådana där obekymrade idioter som Jack behöver oss som ser till att de kommer fram i tid och får med sig plånboken. 

När Miles ska hjälpa Jack just med plånboken som han glömt hemma hos fel kvinna och blir jagad av en naken karl slår "Sideways" nästan över i buskis, men annars är det en väldigt mänsklig, välskriven och välspelad komedi, med stor kärlek till sina karaktärer. Och när Miles efter mycket trevande lär känna Maya (Virginia Madsen) och sedan fumlar bort alltihop är det både roligt och rörande.     

Filmen fick en Oscar, för bästa manus. Mycket välförtjänt.