Carl Wahlboms klassiska målning från 1855 skildrar Gustav II Adolfs död på slagfälten vid Lützen den 6 november 1632.
Böcker
Per Larson
"Christopher Günther - Boktryckare i Linköping 1635–1654"
Antikvariat Per Larson
Gustav II Adolf stupade under slaget vid Lützen den 6 november 1632. På mindre än 20 år hade han gjort vårt land till en europeisk stormakt.
Tillsammans med sin parhäst, rikskanslern Axel Oxenstierna, lade han grunden för det moderna Sverige genom att bygga upp en stark statsförvaltning. Inte minst reformerade de och byggde ut utbildningssystemet med ett antal gymnasier, bland annat i Linköping. För att det växande rikets förvaltning skulle kunna fungera krävdes en stor skara av välutbildade ämbetsmän och dessa skolades i samarbete med kyrkan, folkets andliga och ideologiska fostrare.
Axel Oxenstierna. Målning av Jacob Heinrich Elbfas från 1626.
Mer byråkrati och nya skolor krävde fler dokument och läroböcker och det är därför både boktryckeri och papperstillverkning tar fart i Sverige under 1600-talet. Linköpingsbon Per Larson är utbildad gymnasielärare i svenska och historia, men är verksam som översättare och antikvariatsbokhandlare. Det var när han kom över en predikan tryckt av Christopher Günther som hans intresse väcktes för stadens förste boktryckare. Det har renderat i två böcker, “Christopher Günther - Boktryckare i Kalmar 1626–1635” (2018) och nya “Christopher Günther - Boktryckare i Linköping 1635–1654”.
Lars Person har gjort en kulturgärning med sina fina böcker om Cristopher Günther, Linköpings förste boktryckare.
Om Günther som person vet man närapå intet, men de avtryck han lämnade visar att han var ytterst företagsam. Günther började sin boktryckarbana i Kalmar 1626 och dribblade då med både finansiering och skulder på ett vis som väckte självaste Oxenstiernas irritation, men han tycks ändå ha vunnit överhetens förtroende i efterhand.
Johannes Gutenberg. Okänd konstnär.
Johannes Gutenbergs tryckeri. Gravyr av den flamländske konstnären Johannes Stradanus från 1500-talet.
Tidigare har hans gärning som tyckare förringande beskrivits som “snusbodslitteratur”. Även om Günther inledningsvis gjorde enklare tryck för brödfödan så visar Per Larson att han var både seriös och synnerligen produktiv. Vid den här tiden användes i princip samma tryckteknik som Johannes Gutenberg utvecklade på 1450-talet och det skulle inte förändras nämnvärt förrän på 1800-talet. Under sin tid i Kalmar tryckte Günther drygt 400 sidor om året och när han nio år senare flyttade tryckeriet till Linköping kom han upp i nära det dubbla. Det är att jämföra med motsvarande tryckerier i Göteborg, Västerås och Visingsö som tryckte 850, 365 respektive 290 sidor om året.
Ett tyskt boktryckeri 1770. Gravyr av Daniel Chodowiecki.
Vilka som fick trycka bestämdes av kronan och allt som trycktes synades av den kyrkliga censuren. Så vad tryckte egentligen Günther i tryckeriet som låg vid domkyrkan och gymnasiet?
Linköpings domkyrka avbildad år 1700 i Erik Dahlbergs "Suecia antiqua et hodierna".
Per Larson framhåller att gemene svensk genom kyrkans bibel- och katekesundervisning faktiskt redan vid den här tiden kunde läsa en del, men böcker var förbehållna de lärde, präster, ämbetsmän och vetgiriga aristokrater. Mycket lästes på klassiska språk. Av de 183 tryck som Günther lämnade efter sig är två tredjedelar på svenska och resten företrädesvis på latin, några få på tyska och någon enstaka på franska. Svenskan hade ännu inte fått någon gemensam grammatik och stavning, men Gustav Vasas bibel (1541) och Gustav II Adolfs bibel (1618) kom över tid att bli normerande för språket.
Titelsidan till Johannis Baazius svenska kyrkohistoria från 1642.
Drygt var fjärde tryck han gjorde var av andlig karaktär, främst predikningar och uppbyggelselitteratur. En klenod, som också delvis censurerades på grund av ifrågasättanden av den officiella svenska historieskrivningen, var kyrkoherden och rektorn Johannes Baazius svenska kyrkohistoria “Intventarium ecclesiae Sveo-Gothorum” (1642).
Titelsidan till Arvid Månssons "Örtabok" (1650).
En femtedel av trycken var läromedel i geografi, fysik, logik, retorik, grammatik samt ordböcker i latin, men också verk i moralfilosofi och skönlitterära klassiker. När det kommer till de rent världsliga trycken rör det sig om bröllopsskrifter, dikter, visor och almanackor, men också exempelvis den lärde bonden Arvid Månsson i Värnamo som skrev “Örtabok” (1650) om hur olika växter kan bota sjukdomar.
Ett boktryckeri under 1520-talet. Okänd konstnär.
Per Larson redogör också för Günthers typografi, även om han var en ojämn tryckare tekniskt sett hade Günther koll på vad som var trendigt och efterfrågat. Dessutom får vi oss en tidig industrihistoria från Linköping till livs när Per Larson berättar om pappersbruket i Tannefors som etablerades 1630 och vars papper kom väl till användning av Günther.
Ett boktryckeri. Gravyr från 1568 av Jost Amman.
Vi ska vara glada för att det fortfarande finns bildningsmän som Per Larson som vidgar vårt vetande i en tid då sann kunskap inte står högt i kurs. Hans bok är väl värd sina läsare!