Clare Mackintosh: Jag lät dig gå
En mörk kväll är lille Jacob och hans mamma på väg hem. De går längs vägen och för en kort sekund släpper Jacob taget om mammans hand, springer ut i gatan och blir överkörd. Föraren smiter, kvar på gatan sitter den fullständigt förkrossade mamman.
Poliserna Ray och Kate får ta hand om fallet, men de kör snart fast, eftersom mamman försvinner och det saknas teknisk bevisning. Samtidigt med polisutredningen flyttar en ung kvinna vid namn Jenna till en liten kustby i Wales. Hon förtärs av smitningsolyckan och vill bara bort. Men kan man lämna ett liv för ett annat? Och är allt som det ska med henne?
Jag lät dig gå är en välskriven thriller i smidig översättning av Mia Gahne. Fler än en gång blir även den luttrade läsaren ”lurad”. Kanske skulle författaren låtit bli att skruva det hela ett sista varv, men det här är en riktigt spännande historia. (Lind & Co)
***
Kristina Ohlsson: Sjuka själar
Det är lika bra att göra klart med en gång att "Sjuka själar" inte är någon kriminalroman, utan Kristina Ohlssons (som annars är produktiv i deckarsvängen) debut i skräckgenren. Och jag är verkligen ingen skräckexpert. Däremot är jag lättskrämd, och det ser Ohlsson till att utnyttja.
Upplägget är klassiskt. En ung man återvänder till hemstaden och gamla skelett kommer mer eller mindre bokstavligt fram ur garderoben. Dörrar öppnas, stängs och låses på oförklarliga sätt, en blomkruka står inte där man nyss ställde den. Eller? Allt är otäckt och lite vagt och hela tiden får man en känsla av att allt ”inte står rätt till”.
Ohlsson gör det här riktigt bra. Frågan är bara om hon inte kunde gjort det ännu lite bättre. Något längre pauser, lite mer kött på benen i scenerna (allt är mycket filmiskt berättat) och ännu lite läskigare?
Fast frågan är ju om jag hade vågat läsa klart då. (Piratförlaget)
***
Camilla Grebe & Åsa Träff: Eld och djupa vatten
Två barn försvinner ur sina respektive familjehem. Har de blivit kidnappade? Och vem är kvinnan man hittar som har foton på just de här barnen? Parallellt med intrigtråden som följer de försvunna barnen får läsaren ta del av psykologen Siri Bergmans privata problem samt en pojkes uppväxt i olika fosterhem. Och till slut löper trådarna samman.
Detta är den femte delen i Grebes och Träffs serie med psykolog Siri Bergman som huvudperson och problemlösare, och liksom tidigare i serien levererar syskonparet en stabilt berättad, spännande men också obehaglig historia. (Massolit)
***
Carolina Neurath: Fartblinda
Att Carolina Neurath har koll på finansvärlden råder det inget tvivel om. Hon är ekonomijournalist på SvD och har skrivit böcker om till exempel HQ-kraschen. I den skönlitterära och mer underhållningsinriktade världen är hon dock nybörjare, och det märks här och där i debuten "Fartblinda".
Den svenska storbanken ST-banken står inför en katastrof. Direktören och vd:n, två äkta praktarslen, har mörkat att banken övervärderat sin egen tradingportfölj, och nu är både en journalist och myndigheterna dem på spåren.
Man saknar liv och riktig gestaltning under läsningen av den här finansthrillern, och det hade behövts lite mer nerv och spänning i berättandet, men vad Neurath däremot lyckas briljant med är att via fiktionen måla upp en trovärdig bild av hur ruttna, sexistiska, bakåtsträvande och monumentalt inkompetenta dessa finansmän är.
När boken är slut har hon klätt av dem totalt. (Piratförlaget)