Albert Bonniers förlag
En elvaårig pojke, som älskar sin far, mördar sin mor för att hon har en älskare och familjen krackelerar. Det blir utgångspunkt för Håkan Nessers intrikata roman i skolmiljö, "Eugen Kallmanns ögon".
Det är Kallmann som är pojken. Fadern skickar honom till släkt i Schweiz innan han själv går under. Familjens andra barn, en sexårig flicka som sett mordet, bortadopteras.
Som vuxen återvänder Kallmann till sin barndoms stad K i Norrland som adjunkt i svenska och historia på högstadiet och tänder tonåringars lust för litteraturen. Jag råkar känna elever som hade Håkan Nesser som högstadielärare i svenska och det var just det han gjorde; fick dem att brinna för sitt ämne svenska och för böcker. Han kan miljön. Han känner klassrumssituationen.
Namnet Kallmann är taget, så dess bärare kan återvända hem anonym. Romanen börjar när denne enstöring vårterminen 1995 nyss dött efter fall i en trappa i ett obebott ruckel. Är det mord eller olyckshändelse?
Ett är säkert: Kallmann trodde sig kunna se i en människas ögon om hon var mördare. Och han hade mött en sådan blick hos en man i K. Det påstås i hans ambivalenta dagböcker där sant blandas med fiktion. Men vem var offret?
Oerhört tonsäkert beskriver Nesser höstterminen på Bergtuna högstadieskola 1995 i den lilla staden K. Två elever i nian, Andrea och ensamgeniet Charlie, tecknas med hjärta och pregnans medan nynazistiska stämningar och främlingshat läcker från olika håll.
Kallmanns efterträdare Leon, en kvinnlig kurator och en gammal skicklig mattelärare, som skiter i pedagogiska nymodigheter, försöker lösa gåtan Kallmann med dagböckernas hjälp. Deras inbördes relation djupnar medan höstmörkret tätnar.
Bokens stora förtjänst är att Nesser behåller den banala vardagligheten trots de uppskakande händelser han beskriver och de är betydligt fler än de ovan antydda.
Tonårsförälskelse och tonårssorg, vuxnas vilsenhet och nakna förtvivlan, allt finns där, återgivet som schatteringar i vardagen. Med bitsk ironi konstaterar Nesser hur lärarna påverkas av ungdomsjargongen med risk för att pensioneras som ”utbrända femtonåringar”.
In i berättelsen lägger han också en stillsam kärlekshistoria och betonar den salighet som ligger i att ha något att se fram mot. Helt enkelt hur förväntan förvandlar våra liv.
Så enkelt han skriver, Håkan Nesser, om det knepiga livet och om omstörtande händelser. Det slår mig att hans Eugen Kallmanns ögon inte bara är en kriminalroman och en psykologisk roman för vuxna utan också en ungdomsbok som borde passa jämnåriga till de högstadieelever den bland annat handlar om.