Övers: Erik Andersson
Albert Bonniers förlag
Romansviten med självbiografisk grund påbörjades redan 1992 av Edward St Aubyn. Den fjärde och sista delen kom 2012. Nu ges de första tre delarna ut i en volym på Bonniers. I del ett är huvudpersonen Patrick Melrose fem år och vi får möta honom och hans förmögna brittiska familj under en dag på deras sommarställe i Frankrike. I andra delen reser den 22-årige svårt drogberoende Patrick till USA under ett ständigt pågående rus för att hämta hem sin hatade döde fars aska. Del tre kretsar kring en födelsedagsbjudning på engelska landsbygden åtta år senare där Patrick och några av de tidigare bekantskaperna från boken är gäster.
Det är en utvecklingsroman, en psykologisk roman där Patrick präglas av sin hemska uppväxt. Modern är missbrukare, knappt närvarande och fadern en grym sadist. Så kan Patrick bli något annat än en självupptagen knarkare? Det är ju vad han blir, men han tar sig också ur missbruket, medveten om sitt psykologiska arv och försöker komma till rätta med detta.
Jo, det är psykologiskt intressant, och visst vill vi veta hur det ska gå för Patrick. (Han kommer själv att bli förälder, hur blir han som far?) Men det är i huvudsak författarens stil som jag blir helt såld på, liksom hans porträtt av huvudpersonen och den kosmiska tomheten i överklassens konversation och deras cyniska spel i umgänget, med uppblåst dumhet, förtal och intrigerande.
Han briljerar i berättarkonst och humor som en samtida Joyce i kombination med självupptagenheten och drogruset hos Bret Easton Ellis, överklassnobbismen hos Proust eller familjeporträtt som någon av de stora 1800-talsryssarna.
Imponerande är också St Aubyns förmåga att hålla sig förhållandevis kort. Det här är 400 sidor och det känns som om vi får väldigt mycket på de sidorna.
Jag kan inte tänka mig annat än att den här sviten kommer göra samma succé här i Sverige som i den engelskspråkiga världen.
De resterande tre delarna presenteras nästa år på svenska. Det är lång tid att vänta, vill ha volym två nu!