Modernista
En roman och ett snitt ur samtiden. Stockholms innekretsar. Designers, musiker, konstnärer, dj:s och så Christoffer. Modeskribent, en viktig röst, en byline, en av de lyckade. Självförverkligad. Men sakta krackelerar bilden.
Christoffer mår inte bra. Han är 30 år och börjar undra om detta var allt. Han har lämnat uppväxtstaden Norrköping. Vänt ryggen till radhuslivet, det som hans syster valt. Han har tagit sig hela vägen till det prestigefyllda modemagasinets styrande krets. Men plötsligt klingar varje ord falskt och tomt. Varje krönika känns meningslös och dum. Panikångesten hänger plötsligt på galgen bredvid Jil Sander-kimonon i garderoben.
Lyra Ekström Lindbäck använder sin känsla för språk och detaljer för att porträttera samtidens brottande med mening i en ytlighetens tid. Att se och bli sedd är centralt. Bekantskaper blir sällan till vänskap så solid att den håller när någon faller på riktigt. Kindpussande vänner är lika många och flyktiga som modetrenderna.
Det är inte ovanligt att, i konsten, kontrastera popkulturell tomhet mot mänskligt behov av mening. Det är tacksamt att droppa popkulturella modereferenser i kontrast till den enskilda människans behov av djup och mål i tillvaron. Men Lyra Ekström Lindbäck gör inga enkla poänger på modets och popkulturens bekostnad. Hon placerar sin krisande man mitt i mode- och klubbstockholms orkanöga men låter detta mest vara en spelplats för en livskris. Christoffers ångest och ifrågasättande av livsval är universell. Känslan av meningslöshet är en del av att vara människa och den drabbar urskillningslöst – fattig, rik, misslyckad eller framgångsrik. Ingen är immun.
Lyra Ekström Lindbäck formar sina miljöer och personer utan att skeva. Men exakt vad hon ska med dessa miljöer och personer till är inte helt tydligt. ”I tiden” är en väl iscensatt roman. Knappast någon psykologisk djupdykning i den framgångsrike unge mannens livskris. Men ett snyggt snitt ur samtiden. Gott så.