Föräldrarna hade favoriter. ”Eländig” kallar sonen Golo sin barndom, där fadern direkt ogillade minstingen Michael, moderns älskling.
Mot bakgrund av Hitlers Europa utspelas det färgsprakande familjedramat. Äldsta dottern Erika blir i sinom tid konkurrent till fadern om det offentliga rummet medan misslyckandena radas upp för hennes ett år yngre begåvade bror Klaus. Båda är drogberoende.
Mest sympatisk framstår Golo, den tillbakadragne homosexuelle pojken som blir allt framgångsrikare. Nästan osynlig är Monika medan Elisabeth jobbar för att bli ledare i en världsregering och för alla människors rätt till haven. Michael saboterar en framtid som altviolinist genom sitt hetsiga humör.
Lutande sig mot tidigare inte använt källmaterial skriver Lahme om missbruk, om Klaus upprepade självmordsförsök och självmord, om Thomas Manns och barnens homosexualitet och om det skamlösa tiggeri föräldrarna utsattes för.
Fadern tigger också. Av sin amerikanska mecenat, Agnes Meyer, gift med ägaren till Washington Post, begär han bland annat ett hus!
Enbart i förbigående kommenteras Nobelpristagaren Manns litterära gärning. Däremot framträder med skärpa den tid som familjen tillhörde och som drev den till emigration.
Lahme är ibland infam i sitt sätt att klä av Thomas Mann, i USA upphöjd till sin tids främste författare och sida vid sida med Albert Einstein tilldelad hedersdoktorat vid Harvard. Läsaren får se honom pedantiskt antecknande varje liten krämpa. Arrogant och självförhärligande drar han på sig Berthold Brechts och andra litterära emigranters raseri.
Hemma sköter skärpta hustrun Katia allt. Hennes livsuppgift är att ge mannen skrivro. När hon åker in och ut på sanatorium gör sig Thomas Mann osynlig. Tonårsdottern Erika och tjänstefolket får ta ansvaret för sladdbarnen Michael och Elisabeth, 4 och 5 år.
Påhejad av sin hustru och de äldsta barnen tar Thomas Mann efter lång tystnad ställning mot nazismen. Under kriget informerar han i radiotal tyskarna om illdåden i deras land. De tre äldsta barnen Erika, Klaus och Golo strider också mot Hitler, var och en på sitt sätt.
1936, efter Berlin-olympiaden, ryker hela familjens tyska medborgarskap. Det såg Hitler personligen till.
Om det är sant, som en av Lahmes källor påstår, att Thomas Mann var naiv och skrev bättre än han tänkte, går inte att avgöra. Däremot punkteras lögnerna kring den världsberömda klanen så drastiskt av Lahme att man undrar om man nu står inför ännu en skev verklighetsbild.