Konsert
Jojje Wadenius och Östgötabandet
Betyg 5
Studion i Linköping 29/2
Wadenius – vilken kille! Nästa gång kommer han hit med Pugh, sedan med Made in Sweden. Och var han inte i Söderköping med Cleo-bandet för ett tag sedan? Häpnadsväckande!
Han utstrålar rutin och kvalitet rakt igenom, en sådan musiker lyssnar man mer än gärna på. Även om historia och meritlista imponerar så ”behövs” de liksom inte när han spelar i realtid. Hans gitarrton är varm med ett mjukt bett. Självklart är det hans solospel och improvisationer – någon gång unisont med ordlös sång, lite av hans varumärke - som bländar i första hand, men även hans sätt att ackompanjera och bygga ett groove är beundransvärt.
Att få spela med stabilt svängiga Östgötabandet är inte det sämsta, de bidrar till det goda intrycket. Niklas Hakegårds Fenderpiano-ljud är mums och harmonierar nog med mycket av den musik Wadenius spelade under Amerikaåren.
Att bandet har egna hörvärda solister vet vi. Inte minst roligt är det denna gång att uppleva hur saxofonisten Henrik Westerberg hissar alla segel i sina hejdlösa insatser!
Det tar ett tag innan jag förstår att vikarierande basisten Matz Nilsson är DEN Matz Nilsson, han som leder bandet Hawk on Flight. Oj, han är ju själv en stjärna! Bland mycket annat levererar han ett meningsfullt solo i Wayne Shorters klassiker ”Footprints”.
Bäst, vid sidan av de avslutande och oemotståndliga barnlåtarna: Wadenius egen ”She´s somewhere”, jättesnygg med de fyra blåsarna.