Vårdnässpelen gör Linköping till en kulturstad

Ett underskönt gåtfullt sagospel. I “Det lyckligaste hemmet på jorden” berättas den förunderliga historien om när Hans Christian Andersen under några dagar förtrollade slottet Bjärka Säby i finast tänkbara romantiska stämningar.

"Det lyckligaste hemmet på jorden" handlar om när den danske sagokungen H. C. Andersen besökte slottet Bjärka Säby år 1849.

"Det lyckligaste hemmet på jorden" handlar om när den danske sagokungen H. C. Andersen besökte slottet Bjärka Säby år 1849.

Foto: Elisabet Magnusson

Recension2023-10-09 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Teater

“Det lyckligaste hemmet på jorden”

Av Vårdnässpelen 

Manus: Maria Winroth 

Regi: Alexandra Ekelöf 

Musik: Lina Järnegard, Johan Gertz

På scenen: Helen Carlsson, Hanna Bergström, Olof Näslund, Silje Lundgren, Ellen Fagius, Tim Bordin och Angelica Bäckström med flera 

Spelas den 8–28 oktober på Teaterns Hus i Linköping 

Är det inte så att sagan är sannare än verkligheten?

Det utspelade sig i juli 1849. Danskarna utkämpade framgångsrikt Slesvig-Holsteinska kriget mot tyskarna och även om det lilla kungariket i sydväst befann sig i slutet av sin guldålder så skulle det förbli en kulturell stormakt. Landets store sagoberättare Hans Christian Andersen reste genom Sverige och stannade under några dagar hos greven Edvard Fredrik von Saltza på det nybyggda slottet Bjärka Säby utanför Linköping. 

undefined
I rollerna ser vi bland andra Silje Lundgren, Olof Näslund, Ellen Fagius, Tim Brodin och Helen Carlsson.

I Vårdnässpelens vackra musikteater “Det lyckligaste hemmet på jorden” får vi följa historien om den danske sagokungens märkvärdiga besök och hur det satte avtryck och förändrade Saltzas (spelas av Olof Näslund) hushåll. Helen Carlssons Andersen är klok, eftertänksam och betraktande, det är snarast Saltzas dotter, änkan Hedvig (Silje Lundgren) och hennes dotter Beata (Ellen Fagius) som spelar dramats huvudroller.

Det är Lundgren och Fagius som står för föreställningens starkaste skådespelarinsatser. Hedvig har i hela sitt liv längtat efter kärleken, hon är så förälskad i den att hon inte kan se att den finns omkring henne. Den förföriska och nyckfulla dottern Beata plågas av en sällsam kluven personlighet, någonstans mellan den väna oskulden och den diaboliska markattan. Också Angelica Bäckström är värd ett särskilt omnämnande i rollen som den storögda tyska guvernanten Mamsell Schütz, till tårar plågad av hemlängtan.

undefined
Hanna Bergström som berättaren, Ellen Fagius som Beata och Silje Lundgren som Hedvig. Tre skådespelerskor som imponerar.

Dramatikern Maria Winroth kan sin 1800-talsromantik och väcker den till liv i Teaterns Hus. Här finner vi det andliga och mystiska, den besjälande världen, frihetslängtan och känslosvall och skräckgotiska motiv som dubbelnaturen och den dunkla själens gåtfulla drifter. En modernare besvärjerska av samma stämning skulle kunna vara Maria Gripe.

Andersen var förstås ett av romantikens sanna genier, som såg det sköna och sanna i världen. Med sina sagor skrev han fram en helt ny inre värld av urbilder för hela mänskligheten. Som hopplös romantiker förälskade han sig i allt det han inte kan få, som den skönsjungande "näktergalen" Jenny Lind, sångerskan som också var den svenske tonsättaren Jacob Axel Josephsons (spelas av Tim Brodin) ögonsten.

undefined
Musikteatern "Det lyckligaste hemmet på jorden" är stämningsfullt drömskt, romantisk och mystisk. Berättaren (Hanna Bergström) tar tempen på den ständigt inbillningssjuke H. C. Andersen (Helen Carlsson).

Winroth har tagit intryck av Andersens mentor, den danske fysikern Hans Christian Ørsted och dennes romantiska natursyn, en vision om kropp och ande, tro och vetande, konst och kunskap, i en elektromagnetiskt sprakande helhet. På så vis binder hon samman Andersens fiktiva värld med de faktiska händelserna på slottet i ett slags drömskt tillstånd mellan saga och verklighet, där de symboliskt speglar varandra i en sfärisk totalitet. 

I Elisabeth Magnussons vackra dekor och kostymer tar den ambitionen framgångsrikt gestalt, till och med musikerna får storkfötter! Och det är inte minst i Lina Järnegards och Johan Gertz kompositioner, någonstans mellan 1800-talets kammarmusik och jazzigare modernare tongångar, som hela stämningen blir fulländad.

Med “Det lyckligaste hemmet på jorden” blir Linköping en kulturstad att vara stolt över.