Roman
Mikael Berglund
Ovanjorden
Albert Bonnies förlag
"Ovanjorden" är Mikael Berglunds tredje roman. Med "Ett föremåls berättelse om obesvar" (2015) och "Smekmånader" (2017) visade han lejonklon. Hans nya är lika läsvärd. Den handlar om vardag i sameland. Myggsvärmarna pinar människorna där de rör sig över fjäll och myrar. På ett språk så tätt att stråk av svett och renar tränger inpå en, beskrivs vita sommarnätter och decembers stjärnhimlar.
In i svenskan blandar Berglund samiska och andra ord som ger liv åt det drama om kärlek, tillhörighet och främlingskap som han målar upp. När han till exempel byter det fadda ordet "baby" mot det talande "nymänniska", har han gjort något avgörande med texten. Huvudperson är Oskar, "fröken Oskar" kallad av ungar och vuxna i den lilla fjällby där han vikarierar som dagisfröken. Hans släkt är från trakten. Själv har han sedan generationer tappat kontakten, men i ett svindlande ögonblick inser han att det är hos dessa människor som han hör hemma. Ögonblicket infinner sig när han sitter med ett av sina dagisbarn i famnen och väntar på pojkens storasyster som är på väg hem från fjället.
Blixtmötet mellan pojkens syster och Oskar kommer att komplicera tillvaron. In i handlingen flätas också en skröna ur det förgångna med gestalter lika utsatta som människorna i Birgitta Trotzigs mörkaste romaner. Berglunds ämne är storslaget. I sin anspråkslösa vardagsroman återger han människans eviga kamp med sig själv och med varat som hon inte förstår.