Peter Jöback gjorde rollen som jesus.
Musikal
"Jesus Christ Superstar"
av Andrew Lloyd Webber & Tim Rice
Regi & koreografi: Fredrik ”Benke” Rydman
Musikaliskt ansvarig: Kristofer Nergårdh
Med: Peter Jöback, Ola Salo, Janice, Patrik Martinsson. Anton Lundqvist, Kristoffer Hellström, David Lindström, Linda Pritchard m fl
Frågar man publiken om vilken som är den mest älskade musikalen, får man många förslag. Men ställer man samma fråga till artister och skådespelare brukar det bli "Les Misérables" och "Jesus Christ Superstar". Förmodligen för att de är svåra och har krävande sånginsatser.
Framförallt kräver JCS hög nivå på alla plan, även för roller som vid första anblick synes vara sekundära som snart visar sig bärande. Tjusningen med den här musikalen som helt saknar dialog är att den serverar det ena huvudnumret efter det andra från början till slut. Inga mellannummer eller förklarande passager.
Peter Jöback gör sin Jesus fullödig och komplex. Hans trötta och slitna karaktär som utnyttjats alltför länge till läkning och helande berör och vädjar medkänsla. Jöback har bara strax över två timmar på sig att gestalta ett liv fyllt av godhet, glädje, gemenskap, tvivel, ånger, smärta och uppfyllelse.
Ola Salos Judas genomgår nästan samma transformation och det är två enastående insatser vi bevittnar i Saab arena. Deras röstmässiga leveranser behöver inte förklaras i ord mer än att de smälter samman rock och musikal på ett sätt som får mig att tro den ene kan hoppa in för den andre i alla sammanhang hädanefter.
Ola Salo gjorde rollen som Judas.
Janices Maria Magdalena har en hest soulig röst som möjligen drar åt alltför mycket wailande för att platsa här. Linda Pritchards Simon är imponerande bred och stor i registret. Anton Lundqvists Herodes har just den vaudeville-inspirerade touch och galenskap som krävs. Iförd leopardkalsonger och gyllene mantel lutar han sig mot en gigantisk gris och ber Jesus förvandla vatten till vin.
Publiken är lyrisk. Med samma röstmässigt höga kvalitet tar Patrik Martinsson sin Pontius Pilatus till höjderna. Kristoffer Hellströms Kaiafas och David Lindströms Annas gäckande överstepräster fullbordar dramats smärtsamma upplösning. Salos glittrande finalnummer ”Superstar” växlar över i Jöbacks smärtsamma ”Crucifixion” och publikens jubel förbyts i tystnad.