Dans
The most human
Koreograf: Robin Jonsson.
Musik: Siri Jennefelt.
Dansnät Sverige, Riksteatern Linköping
Dansens hus Linköping 25/11
Utgångspunkt för dansföreställningen är utforskandet av robotens möjligheter. En samverkan mellan en nyfiken koreograf, en tålmodig dansare och datorforskare Fredrik Löfgren på Linköpings universitet.
Det sägs i programmet att vår relation till robotar har förändrats radikalt, att de tar allt större plats; som att vara sällskap på äldreboenden.
Nu är det inte så verkligheten ser ut. Robotar i åldringsvård är experiment i Japan som inte fallit särskilt väl ut. Det dröjer länge innan robotar ersätter människor i mänskligt relaterade yrken, om det någonsin sker.
Däremot har säkert arbetslösa verkstadsarbetare upplevt förändringen att bli omplacerad eller avskedad när en programmerad maskin tar över arbetet.
Filmen "Star wars" har vant oss vid mekaniska humanoider. I fantasivärlden har vi bilden av den sympatiska men lite tafatta roboten. Trots sin smarthet har den motoriska problem, frustrerande för den själv men roande för publiken.
Så även här: Vi ler och kan känna med maskinen; illusionen av konstgjort liv lyckas.
Samspelet i rörelser mellan Ludvig Daae och Alex blir ibland mänskligt rörande. Det är en försiktig och begränsad dans. Alex klarar bara vissa rörelser. Han följer sin mästare och gör en imponerande insats. Men de skulle låtit det stanna vid dans. De talade avsnitten blir rätt meningslösa.