Karl Sanner spelar advokaten Arthur Kipps som kommer till byn för att utreda ett dödsbo.
Teater
Kvinnan i svart av Susan Hill
Dramatisering: Stephen Mallatratt
Översättning och regi: Johan Huldt
Scenografi- och kostymdesign: Magnus Möllerstedt
Skådespelare: Sven Angleflod, Karl Sanner, statister från de Geergymnasiet
Spelas på Östgötateatern i Norrköping 4-18 mars
Källarscenen är trång och ruffig, med ett lågt betongtak där getingrandig tejp varnar personer över medellängd för farliga platser. Man kan tänka sig att råttor och kackerlackor kryper runt i prången och att ett eller annat teaterspöke svävar omkring och ruvar över gamla oförrätter. Den kusliga stämningen förstärks av Patrik Nystrands ljusdesign och Mikael Anderssons ljudeffekter. Riktigt obehagligt kan det bli när skådespelarna smyger omkring bakom publikens ryggar i mörkret.
Att avslöja handlingen är förstås en dödssynd i detta sammanhang men så mycket kan sägas att det är en traditionell viktoriansk spökhistoria, komplett med ett stort övergivet stenhus på en ö som kan nås bara vid lågvatten, en by med vresiga lokalbor som inte vågar berätta vad de vet, mystiska spöksyner och ond bråd död. Den bärs fram genom en pjäs-i-pjäsen där skådespelarna spelar två personer som övar på att framföra den historia som publiken nu ska få höra. I pjäsen-i-pjäsen spelar Karl Sanner Arthur Kipps, advokaten som kommer till byn för att utreda ett dödsbo.
Sven Angleflod spelar flera roller i kusliga "Kvinnan i svart".
Sven Angleflod spelar alla andra roller men är egentligen den verklige Arthur Kipps som vill berätta om sin ungdoms hemska upplevelser i byn. Med ett snabbt byte av kavaj, lösskägg eller dialekt växlar han smidigt mellan sina rollfigurer. Båda skådespelarna är skickliga på sina lätt karikerade typer, inget psykologiskt finlir utan tydliga figurer som för berättelsen framåt. Och med teaterns självklara enkelhet kan en stor låda förvandlas till hästkärra, sekretär eller säng, och en osynlig hund kan bli en viktig medhjälpare. Bara fantasin sätter gränser.
Den kusliga stämningen i "Kvinnan i svart" förstärks av Patrik Nystrands ljusdesign och Mikael Anderssons ljudeffekter.
Jag blir mycket förtjust i denna teatrala lek med skräckgenren och själva teatersituationen. Skrämmande? Tja, förutsättningarna finns, sedan beror det på hur lättskrämd man är.
Med ett snabbt byte av kavaj, lösskägg eller dialekt växlar Sven Angleflod smidigt mellan sina rollfigurer i "Kvinnan i Svart"