Konst
Åsa Botshinda, Josefine Friberg, Karin Strand: ”Sinsemellan”
Galleri Vreta Kloster. Visas till 29/3.
En del av Åsa Botshindas målningar besitter en mysfaktor som ligger i närheten av det maximerade. Jag antar att intentionerna bottnar i hennes personlighet. Bilderna är föreställande, i en teknik med något naivistiska drag, som är lite av en förutsättning för det hon vill förmedla. Andra verk är fabelorienterade och fjärmar sig från vår verklighetsuppfattning genom att även bjuda in mystifierande omständigheter.
Josefine Friberg brukar bland annat placera småfåglar i abstraherade landskap, där himmel och/eller jord för eoner sedan lånade ut färger till fåglarna. Av skäl som de bara själva känner till, återvänder de då och då till ”ursprungsmiljön”, kanske för än en gång visa att de lånta färgerna håller måttet. Vid en viss tidpunkt meddelar omgivningen: Nu har du har förtjänat dina färger. Behåll dem med stolthet. Josefines målningar inbjuder till att ”se” bortom djurens ordinära betingelser.
Jag har alltid höga förväntningar på Karin Strand. De infrias nu också. Hon visar till exempel några bearbetade etsningar där det inte är nån idé att leta efter ett enda litet streck som eventuellt kunde förbättras. Hon har länge varit skicklig på att gestalta och smyga in varelser eller detaljer i små format. De bidrar till att tänja ut berättelserna på oväntade men relevanta sätt. Slutresultaten blir frusna, gåtfulla ögonblick av återhållen skönhet.