SHOW
Claes Malmberg
Musiker: Benneth Fagerlund, piano; Martin Tallström, gitarr; Peter Milefors, trummor
Folkets hus, Motala 27/4
Malmberg är känd för sina vilda improvisationer, vare sig han agerar solo eller tillsammans med andra aktörer som förtvivlat försöker följa manus.
Kvällen i Motala bjöd på en myckenhet av den där halsbrytande ordströmmen, som utgår från en stomme – men som emellanåt bryts ner till ett slags självsväng; som en jazzmusikers himmelska flyt. Det vill inte ta slut och det ena leder till den andra som leder till…
Men Claes Malmberg behärskar det där och landar i sista sekunden innan han tappar andan och tråden. Det kan handla om nära vännen Tommy Körbergs röst kontra dennes fysionomi, eller om vad som kom först, bävern eller träden. Eller att hans egen mage inte har något så omodernt som tvättbräda utan – eftersom han lever i nutiden – torktumlare.
Apropå jazz så visar det sig från start att han kan sjunga. Dock inte jazz. Men Bob Dylan, och det riktigt fint; han har röst.
Men han inleder med gamla 70-talsidolen Gilbert O’Sullivans ”Matrimony”, som här har titeln ”Mytomani”. Samma O’Sullivans ”Alone again” blir ”Ett lån igen”, om de försåtliga sms-lånen.
Musikerna är inte bara ackompanjatörer. De tre står för läckert och tätt sväng och gitarristen Martin Tallströms solo i ”Ett lån igen” är en höjdpunkt.
Claes Malmbergs turboprat har också hjärta och empati, vilket blev tydligt i slutet.