Det börjar som en sprakande burleskshow, eller kanske som ett Melodifestivalnummer, med blinkande lampor och pastellfärgade neonljus. I denna maffiga scenografi rör sig Bianca, Micha, Bogi och Cameron, fyra queera elever på Padua High, flera av dem klädda i något slags regnbågsvariant av studentoveraller. Skolans dragqueenrektor håller tal och berättar att Padua High nu ska återuppliva skolbalen, som lades ner för 25 år sedan när det skandalösa inträffade att en straight person dök upp. De fyra eleverna är med i festkommittén och inser att en sådan heteroskandal inte får inträffa igen, då är det slut med balen för gott. Många elever är redan skeptiska, en av dem kommer till och med in och drar igång publiken i en talkör mot straightbalen.
Och så inträffar det hemska: ett rykte sprids att Cameron är straight. Det finns bildbevis på att hon har varit ihop med en cis-kille. Detta måste utredas till varje pris. Micha har hört talas om ett märkligt test (säkerligen hämtat från något mindre seriöst hörn av internet) som kan bevisa om någon är straight eller inte. Nu gäller det att undvika skandal.
Så långt är alltihop spännande och roligt. Det är en underbar idé att blanda amerikanska high schoolfilmklichéer med queerhet i en skrattspegel. Och absurditeten i fördomar och intolerans framträder desto tydligare när de riktas åt motsatt håll än det vanliga. Samtidigt som det märks på reaktionerna från delar av tonårspubliken att det fortfarande inte är okontroversiellt att låta två kvinnor (eller är de kanske icke-binära?) kyssas på scenen.
Men det lysande grundkonceptet förvaltas inte riktigt som man kunde hoppats. Efter den storslagna början följer en ganska ointressant kärleksintrig där olika personer i festkommittén har förhållanden, är kära och otrogna med varandra, samtidigt som kampen för att avslöja eller släta över straightskandalen fortskrider. Ett annat problem är att föreställningen inte känns riktigt färdig på premiären, då och då tappar den tempo och blir långtråkig, särskilt som skådespelarna inte alltid bottnar i sina roller. Förhoppningsvis blir det bättre när roller och tempo hinner sätta sig.
Är Queer High ändå sevärd? Ja visst, tack vare den maffiga showen och inte minst de fantasifulla balkostymerna.
Queer High
av Robin N Spegel
Spelas för ungdomar från 12 år på Ung Scen Öst i Linköping 1 mars-2 april.
Regi: Johan Paus
Scenografi och kostym: Marie Moberg
Skådespelare: Derek Cespedes Barrientos, Natalia Fuentes Arraya, Indra Linderoth, Alice Sjöberg Brise, Henrik Johansson