Komedi/Romantik
Titel: One more time
Visas på: Netflix
I rollerna: Hedda Stiernstedt, Miriam Ingrid, Elinor Silfversparre
Regi: Jonatan Etzler
Speltid: 85 min
Betyg: 3
Amelia stod på topp under gymnasiet. Det gör henne mänsklig men knappast sympatisk. Hon är därför en perfekt rollfigur att utsätta för komiska förvecklingar som leder till djupare självinsikter. "One more time" inleds på hennes 40-årsdag. Hon minns tillbaka och tjatar om hur allt var bättre i tonåren. Enligt sin egen bedömning har hon misslyckats med sitt högsta livmål: att bli cool. Hon bor i den lilla fiktiva orten Skåberga och får sparken från sitt jobb som expedit på en lågprisklädbutik. På sin födelsedag.
Men så blir Amelia påkörd och tack vare någon magisk kraft får hon chansen att återuppleva sin storhetstid. Hon förflyttas till sitt före detta flickrum komplett med parfymen Date (med Robyn på flaskan), Fredrik Strages "Mikrofonkåt" på nattduksbordet och Missy Elliot-affischer på väggen.
Hedda Stiernstedt spelar huvudrollen så trovärdig som det är möjligt för en 35-åring att spela en tonåring. Det funkar faktiskt helt okej, delvis med hjälp av trick som visar att alla från Amelias förflutna ser en yngre version av henne, medan hon fortfarande känner sig som 40 år. Det frossas i detaljer och rekvisita från tiden kring millennieskiftet: Juicy couture-brallor, O'boypulver och det klonade fåret Dollys reumatism. Jargongen var däremot ofta råare än den är i "One more time" och tyvärr är filmen även fotad med Netflix inredningstidningsaktiga färgskala, vilket gör att illusionen om dået ibland bryts.
Amelias 18-årsdag loopas om och om igen precis som i klassikern "Måndag hela veckan". Från köksbordet hos föräldrarna till en födelsedagsfest med hembränt som slutar i gråt eller spyor. Amelia njuter till en början av sitt coolhetskapital och sina gamla ungdomskärlekar, men börjar snart vantrivas. Hon tvingas förstå saker om sig själv som hon kanske inte hade tid att utforska i tonåren. Såsom nya sidor av sin sexualitet, men även hennes mindre sympatiska sidor, som föraktet för "esteter" eller att hon bland varit en självisk och dålig vän. Det är en high school-film, romcom och hitta-sig-själv-saga i ett.
"One more time" är rolig men bjuder inte på den mest originella historien och betygstrean är i den svagare nyansen. Men den goda stämningen från inspelningen har ändå smittat av sig på slutprodukten.