Rebecka Bebben Anderssons ”icke specificerad misstänkt sjukdom…” broderad text på en av landstingsfiltarna.
Konst
Rebecka Bebben Andersson ”STILL SAD”
Joanne Posluszny-Hoffsten ”Seaforms and the Sacred”
Passagen Linköpings konsthall 3/6 – 19/8
Oberoende av varandra har konstnärerna skapat sina unika iscensättningar. Det enda de har gemensamt är deras relation till Linköping. Bebben Andersson (f 1984) har sin födelseort i staden och Joanne Posluszny-Hoffsten (f 1954) kom som immigrant för snart 35 år sedan.
Kanske kan man också se likheter i deras förhållningssätt. Båda gillar att ta ut svängarna. Gärna bygga storskaligt i rummen. Här lever och pulserar motsatsen till minimalistisk försynthet. Naturen finns där som referens och bränsle. Skog och hav.
Men de har helt olika innehåll och avsikter i sina konstnärliga praktiker. Bebben Andersson gestaltar tunga, smärtsamma möten med psykiatrin på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Gula filtar ser i förstone ut som varianter av ”Lilla spöket Laban” – men icke. Egenhändigt broderade texter berättar om något helt annat. Mediciner och grumliga diagnoser.
Samtidigt tycker mig ana ett visst ”jävlar-anamma” och svart humor i hennes konst.
Rebecka Bebben Anderssons ”detalj trädcollage”. Med nästan oändliga små färgbitar bygger hon upp sina färgcollage som målningar.
Till skillnad från Anna Odell verkar inte Bebben Andersson vara ute på någon hämndodyssé. Hon påvisar och pekar ut att filtar kan signalera motsatsen till trygghet. Likadant med skogen och träden som kan vara farliga miljöer för kvinnor. Men det är ingen svart eller hopplös dyster utställning. Här finns mycket positiv energi. En verksamhetslust som är ljus och stark.
Det sistnämnda gäller också för Joanne Posluszny-Hoffsten. Entreprenöranda och outtröttlig skaparkraft. Vi som följt henne över mer än tre decennier ser både igenkänning och förnyelse. Bladguldet, starka färger som inte räds kitschen, kopplingen mellan religion, sex och underhållningskultur. Med sin dubbla polsk-amerikanska bakgrund kom hon in med något nytt och utmanade.
Hennes ”Kärlekspaviljong” står fortfarande kvar i Trädgårdsföreningen. Likaså ”Love Bench” i Konserthusparken.
Joanne Posluszny-Hoffstens verk ”Underwater Abstract” och ”Lilac and Gold Globe”.
Nu har hon gått vidare och koncentrerat sig på havens korall och snäckskalsformer. Oförväget ger hon sig i kast med nya material som lera, gasbindor och frigolit för att skapa organiska former. Men glöm inte att titta in i den lilla kuben. Där känner vi igen hennes tidigare verk med Marilyn Monroe, Fred Astaire och andra artister på brutna skateboards.
Joanne Posluszny-Hoffsten har målat på demolerade skatebräden.
Som helhet hakar de båda separatutställningarna ändå i varandra. Båda ger mäktiga upplevelser och mycket att tänka kring.