Gullig bagatell om sex och otrohet

"Krönika om en flyktig affär" för tankarna till Éric Rohmers och Woody Allens romantiska filmer.

"Krönika om en flyktig affär" skildrar Charlottes (Sandrine Kiberlain) och Simons (Vincent Macaigne) hemliga förhållande.

"Krönika om en flyktig affär" skildrar Charlottes (Sandrine Kiberlain) och Simons (Vincent Macaigne) hemliga förhållande.

Foto: Njutafilms

Recension2023-05-11 11:57
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Romantik/Drama

Titel: Krönika om en flyktig affär

Visas på: Bio

I rollerna: Sandrine Kiberlain, Vincent Macaigne

Regi: Emmanuel Mouret

Speltid: 100 min

Betyg: 3

Det är enkelt att lustiggöra sig över den franska pratfilmsgenren. Den härbärgerar sällan några samhälleliga eller filmestetiska visioner. Emmanuel Mouret är en av många regissörer som har specialiserat sig på fjäderlätta romcoms i gränslandet mellan Éric Rohmer och Woody Allen.

"Krönika om en flyktig affär" behandlar romansen mellan vivören Charlotte och familjefadern Simon. I stringenta och datumförsedda nedslag avhandlas deras affär. Relationen bottnar i överenskommelsen att vara uteslutande sexuell – den ska avslutas innan den utvecklas till något mer komplicerat.

För att vara en film om sex är skildringen implicit. Detta är ett smart drag i en genre som alltid är mer intellekt än kropp. Här avgör skådespelarnas samspel trovärdighetsgraden, något som Emmanuel Mouret lyckas betydligt bättre med än kollegan Mia Hansen-Løve. Hennes film från tidigare i år, "En vacker morgon", förlorade dynamiken genom att hon favoriserade sin kvinnliga huvudroll. Könsbalansen i "Krönika om en flyktig affär" möjliggör ett utforskande av kärlekens subtilare nyanser och maktspelets undertext.

Som helhet är "Krönika om en flyktig affär" emellertid alltför slätstruken för att bli mer än en gullig bagatell. Allt från miljöer till kläder och musikval utstrålar en beskedlig duktighet som i längden blir lätt sövande.