Linköpings konsthalls läge i stan i kvarteret mellan Linnégatan och Drottninggatan.
Konst
ALKA konstnärsförening
Passage
Linköpings konsthall
Linnégatan 19
Utställningen pågår till 29.10
Hallen vid Stora torget är stängd hela hösten på grund av renoveringsarbeten. Liksom Moderna museet under ombyggnad bedrev utställningar i gamla spårvägshallarna, så fortsätter Passagen oförtrutet sitt arbete i en annan miljö.
Det ligger inte så lite symbolik i valet. I kvarteret strax bakom låg den ursprungliga Konsthall ALKA 1989–1992 vid Drottninggatan, där Equmeniakyrkan ligger. Självklart ska ALKA-konstnärerna vara de första på plats i det som nu får heta Linköpings konsthall.
Camilla Lothigus ”Overlaps”, akryl, abstrakt-konkret konst möter infallande solskugga innanför entrén till Linköpings tillfälligt nya konsthall på Linnégatan.
Endast ett verk per konstnär presenteras, vilket visar sig fungera oväntat bra i den drygt 200 kvadratmeter stora lokalen. När nu chansen till överblick finns, vad vore mer naturligt att fråga sig om det finns någon ”typisk ALKA-konst”? Lika naturligt är det att föreställa sig att konstnärerna knappast gillar den frågan.
Konstnärer är individualister med sina egna särartade avsikter och uttrycksmedel. Men ändå finns det någon eller några tendenser i helhetsintrycket? Ja, man ser till exempel att ton- och tidsläget är ganska mörkt. ALKA-konst undviker allt som är insmickrande och publikfriande. Flirt och fling är tabu.
Olle Schmidts råbrutala skulptur ”Vägen” som säger något viktigt om världens och klotets tillstånd i dag.
Men humor och satir får alltid plats. Grymt låter Olle Schimdt sin lilla figur med Ku Klux-klanhuva slå spettet i köttet. Ett spjut genomborrar vår stackars planet. Philip Checinski driver måhända med fejkade valprocedurer i många länder. Gubbar i dumsnutshattar.
1.Marina Holmberg är ordförande i ALKA konstnärsföreningen och representeras av sin staketmålning ”The broken fence”. 2.Riina Kauppis välgjorda och sofistikerat komponerade konstverk i textil och papper med titeln ”Mellan dåtid och framtid”.
Å andra sidan finns det många bilder med skön estetik. Dit hör Camilla Lothigus ”Overlaps”, Marina Holmbergs ”staketmålning”, Sussanne Anderssons landskapsmåleri, Riina Kauppis collage, Caroline Färnströms organiska färg- och formmålning.
1. Caroline Färnström med en skön målning där lust för färg, form och organiskt komponerats med titeln ”Just passing”. 2. Camilla Lothigus ”Overlaps”.
De allra flesta ALKA-konstnärer är målare, grafiker eller arbetar med kombimetoder av digital art. Se till exempel fotomontage av Hasti Radpour och Vibeke Mathiesen. Som totalt kontrast till detta kan nämnas Martijn Van Den Bosch som helt sonika sätter vinkelslipen i en OSB-skiva och fräser till en abstrakt komposition.
Nästan lika överraskande är att Thomas Edetun eldar på med en nyabstrakt och expressionistisk målning inramad i rå kartong. Liksom de flesta andra brukar han annars arbeta med berättande och föreställande bildkonstverk av hög klass. Liksom några övriga är han inte främmande att arbeta emot sin egen begåvning. Det får inte gå för lätt, inte falla för lättjans lakejer. Sabotage och frihetssprång.
Stina Opitz ”Den itusågade damen” vilar eller kämpar på betonggolvet.
Östergötland som län har egentligen ingen riktig tradition med konstnärer som arbetar skulpturalt och monumentalt. Även historiskt har majoriteten varit målare och tecknare. Några få ALKA-konstnärer arbetar tredimensionellt med olika material och skulptur. Dit hör förstås Stina Optiz som gjort många offentliga arbeten. Nu återkommer hon med sitt tema med liggande kvinnofigur på golv, den här gången har variationen skapats helt sonika med ”Den itusågade damen”.
Hon är också en idérik och inspirerande konstnär för andra. Gissningsvis ligger hon bakom utställningstemat ”Passage” med dess mångmättade metaforik. Oberoende av varandra har även Christina Ruthger namngivit med samma titel sin nuvarande utställning i Galleri Kronan, Norrköping.
Konstnärer har känsliga sensorer. Vi befinner oss i en passage-tid, en övergångstid, ett glapp mellan det som varit, är och skall komma.