Konsert
”Crossroads – symphonic rock in concert”
Med: Sångarna Jessica Andersson, Mariette Hansson, Peter Johansson, Bruno Mitsogianannis
Dirigent: Nils-Petter Ankarblom
Saab arena, Linköping, 28/10
Det sägs att publiken inte riktigt hittat tillbaka till konserter och teatrar efter pandemin. Så var verkligen inte fallet i Saab arena på fredagskvällen. I en så gott som fullsatt lokal gav sångare och instrumentalister liv och glöd åt ett tjugotal av sina favoritlåtar.
Östgötarna och vapendragarna Peter Johansson och Bruno Mitsogiannis hade tillsammans med Jessica Andersson och Mariette Hansson plockat russinen ur den rockdominerade kakan, vilket inte kan ha varit lätt – där finns mycket att hämta. Jessica Andersson tog sig an ”Run to the hills” av Iron Maiden, Mariette Hansson hade fastnat för ”Ironic” av Alanis Morisette, Peter Johansson bjöd på ”Learn to fly” av Foo Fighters (en låt han annars laddar med innan han går in på scenen) och Bruno Mitsogiannis gjorde en gripande version av Bon Jovis fina ”Bed of roses”.
Temperaturen steg som väntat gradvis under akt 2 och när turen kom till amerikanska Journeys stor hit ”Don’t stop believin’” reste sig hela Saab Arena mangrant redan till det klassiska pianointrot. Att Mariette Hansson sedan sjön som självaste Steve Perry gjorde inte saken sämre.
Ska man ändå hitta något att anmärka på, är det möjligen detta: Även ett fett hårdrockssolo behöver sin beskärda del av andrum, men särskilt under första akten stal paradoxalt nog orkesterinstrumenten hela ljudbilden när de mycket kompetenta gitarristerna Humphries och Santunione försökte sig på lite shredding i – exempelvis – ”Love in an elevator” av Aerosmith. Fel på mix eller arr? Svårt att säga, men ett dussin mickade stråkar blev här uppenbarligen för mycket även för en ylande elgitarr. Resultatet blev att vi mer såg än hörde solona exekverade.
Kvällens ena stora behållning var den kulturpolitiska gärningen att bjuda in elever från Linköpings kulturskola att spela med i ”Jump” av Van Halen. Ett sådant genidrag att ge unga spelsugna människor förebilder och framtidsdrömmar om att själva en dag stå inför en fullsatt salong.
Den andra var Brunos och Peters vackra akustiska version av Queens ”Who wants to live forever”. Att Peter Johansson kan sin Queen-repertoar vet vi sedan tidigare, men när de båda sångarnas röster vävde sig kring varandra reste sig håret på armarna. Mycket snyggt.