För enkelt och för svårt

Det är den barnviserefrängsnivåmuskeltestosterontunga gruppen De Vet Du, och den röstutsmyckningsbroderande Loreen.

De Vet Du bjuder på teknotunga, förprogrammerade ljudslingor och texter som egentligen inte alls passar den barnpublik de i stor utsträckning lockar. Effektiva rytmer, javisst, men ett uppträdande som tyder på mer osäkerhet än den coolhet de försöker gömma bakom mörka solglasögon. En av de stora gimmickarna är att ha bar överkropp, dels representerat av DJ Hunk, dels genom en vilja bland de övriga i bandet att ta av sig sina t-shirtar. Man avbryter mitt i sina sånger, har ett rörelsemönster som primärt handlar om att flexa muskler, och bjuder sin publik på någon form av sommarpop som knappast funkar utanför fyllestaketen på Ibiza.

Loreen är kontrasterna till närmast allt i detta. Musik som framförs live, sångnummer som knappast kan beskyllas för att vara lättillgängliga och ett svårmod som hon gömmer bakom långt hår och överstora kläder. Sedan vinsten i Eurovision 2012 har Loreen inte riktigt lyckats behålla den aura som Euphoria gav henne. Även om ackompanjemangen stundtals är både vackra och effektiva blir det hela lite slutet och dystert för en stadsfest. Texten når inte riktigt fram, vilket beror mer på den flyktiga sångtekniken och nasaliteten än ackompanjemangen.

Det för enkla och det för svåra på samma scen, med det gemensamma att inte vara det bästa eller hetaste just nu, och jag tänker på Darin som musicerar loss i Konserthuset samma kväll, på galna succéer och samtidigt på allt det där som definierar lagom.