Konsert
Martinsen & Mateikaite, piano och violin
Betyg 4
Linköpings Kammarmusikförening, Katedralskolans aula
Söndag 6/10
Arvo Pärt hör till de mest spelade tonsättarna i dag. Hans nyenkla musik finns även arrangerad i det lilla formatet som violin och piano. "Fratres", som här inledde, är ett verk som finns i många versioner. Violinens virvlande arpeggion i starten visade att det inte är helt lättspelat.
Här finns också en gåtfull harmonisk variation med de växlande serierna av ackord som är svåra att memorera. Duon lyfte fram dynamiken i stycket med utbrott som var oväntat starka.
Det meditativa och stilla finns här liksom i det följande "Spiegel im Spiegel". Det senare är bland det mest enkla och banala Pärt skrivit. Mindre intressant anser jag. Men det bidrog till en stämning av stillhet och förväntan.
Urladdningen kom sedan med Poulencs violinsonat från 1940-talet. En mörk tid och krig har präglat detta verk. Tillägnat spanske poeten Lorca ger det utlopp för både finstämda lyriska känslor och tragiska djup. Martinsen och Mateikaite lyfte även fram det våldsamma i intensiva passager.
Det var högt tempo och en imponerande kontroll i deras spel. Det blev en stark tolkning med fin scennärvaro.
Samspelet fungerade även bra i violinsonaten i A-dur av César Franck. Det här är högromantisk musik med smäktande känslosvall. Här finns också lite av ett program med målande, berättande teman. Det kretsar kring kärleken och livet.
Och levande och lidelsefullt blev det med duons engagerade spel.