Drömmar dör i soldränkt kroatiskt paradis

En familj slits i stycken av ett svartsjukedrama i den mycket imponerande debutfilmen "Murina".

Sol, bad och lömska planer. Antoneta Alamat Kusijanović har med sin debutfilm "Murina" byggt en kompetent tryckkokare om klass, patriarkat och gränser som kan korsas för hjärtats begär.

Sol, bad och lömska planer. Antoneta Alamat Kusijanović har med sin debutfilm "Murina" byggt en kompetent tryckkokare om klass, patriarkat och gränser som kan korsas för hjärtats begär.

Foto: Njutafilms

Recension2022-06-03 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Drama

Titel: Murina

Visas på: Bio

I rollerna: Gracija Filipović, Danica Curcic, Leon Lučev

Regi: Antoneta Alamat Kusijanović

Speltid: 92 min

Betyg: 4

"Murina" prisades som bästa debutfilm på förra årets filmfestival i Cannes. Inte så konstigt då regissören Antoneta Alamat Kusijanović har byggt en kompetent tryckkokare om klass, patriarkat och gränser som kan korsas för hjärtats begär. 17-åriga Julija (Gracija Filipović) bor med sina föräldrar ute bland Kroatiens bländande vackra öar. Hon tycker fortfarande om att dyka och fiska med sin pappa Ante, men sneglar längtande efter ett sällskap äldre ungdomar som festar på en båt i närheten.

Tyvärr är inte hennes pappa särskilt förstående inför hennes drömmar eller begynnande sexualitet. Han blir alltmer hotfull och våldsam. Ante är också upptagen med att fjäska för sin gamle vän Javi, som påstår sig vara intresserad av att köpa Antes mark. Det blir snart tydligt att Javis charm och kapital imponerar på Julija – och på hennes mamma Nela. Julija börjar svärma för Javi och försöker få sin mamma att nappa på hans trånande blickar så att de kan lämna den alltmer problematiske patriarken.

Ante hoppas kunna förvandla öarna till ett turistmål. Javi är desto mer dragen till uppmärksamheten han får av Julija och Nela. Ante är inte blind, men att han måste kompromissa med vad han väljer att se, vilket bygger upp en trovärdig frustration som inte bara grundar sig i ett slags inre ondska. Det blir en farlig lek med elden där olika sorters förbjudna begär utbyts i subtila gester och osagda meningar – till dess att det går för långt.

Hela ensemblen har, som det brukar heta, förstått sitt uppdrag och förkroppsligar sina roller med stor trovärdighet. Javi erbjuder sig att hjälpa Julija att komma in på Harvard. Det skapar fler drömmar som Ante vill kväva i deras linda. Filmen är en studie i Antes patriarkala mindervärdeskomplex, men också i pengars makt att förtrolla och manipulera. Javi är lika mycket skurken i dramat, men han har medlen att dölja sina intentioner. Julija skildras inte heller som oskyldig, snarare som empatilöst kalkylerande.

Havet spelar en viktig roll i filmspråket och blir en symbol för både frihet och potentiell död som fångas med ett vackert foto. "Murina" visar på en hög konstnärlig förmåga hos Antoneta Alamat Kusijanović. Det kommer att bli intressant att se hur hon ska följa upp sin debutfilm.