Artonhundratalets östgötar levde Ànnu i en förtrollad vÀrld, men finns inte magin kvar bland oss Ànnu?
NĂ€r helst vidskepelse och folktro kommer pĂ„ tal drar jag mig till minnes en mycket gemytlig och trevlig gammal arbetskamrat frĂ„n Ă tvidaberg som förkroppsligade just det i modern tid. Han var rörmokare, dansbandsmusiker, lĂ€tt konspiratoriskt lagd sverigedemokrat, sĂ„ kallad âklimatförnekareâ, sĂ„ smĂ„ningom âantivaxxareâ och hade dessutom en stark tro pĂ„ andar och spöken.
Det har hĂ€vdats att vi lever i avförtrollandets tidsĂ„lder. Vetenskapen och förnuftet Ă€r pĂ„ frammarsch medan religion och vidskepelse trĂ€der tillbaka i det moderna sekulariserade samhĂ€llet. Tro vĂ€ger lĂ€tt mot vetande och individens frihet och ansvar stĂ€lls framför kollektivets normer och traditioner. Samtidigt leder det till förvirring, oro, ilska och till och med hat nĂ€r mĂ€nniskor inte lĂ€ngre Ă€r sĂ€kra pĂ„ vad som âgĂ€llerâ eller vilka de sjĂ€lva âĂ€râ.
Visst kĂ€nner vi igen oss i en sĂ„dan utveckling i vĂ„r egen samtid, Ă€ven om bilden ofta framstĂ„r som oklar och motstridig. Artonhundratalets industrialisering och begynnande urbanisering fick stor betydelse för âavförtrollningenâ, mĂ€nniskor lĂ€mnade byarna och det gamla bondesamhĂ€llet dĂ€r Ă„rstidernas vĂ€xlingar utgjorde rytmen i livet och befann sig vartefter i en situation dĂ€r skiftbyten och fabriksklockans klĂ€mtande i stĂ€der och bruksorter snarare ramade in vardagens lunk.
Under 1800-talet började östgötarna flytta in till stÀderna för att arbeta i fabrikerna, med sig tog de sin folktro frÄn det gamla jordbrukssamhÀllet. Norrköpings BomullsvÀveri AB grundades 1852 och bilden Àr taget 1940.
LÄngt in i de moderna fabrikerna pÄ 1900-talet kunde man fortfarande skymta tomar och andra vÀsen. Holmens pappersbruk i Norrköping pÄ 1980-talet.
Historikern Björn Horgby skildrar i antologin âDet förtrollade Ăstergötlandâ hur den förindustriella östgötens förestĂ€llningar dröjde kvar pĂ„ verkstadsgolven under hela 1900-talet. Tidigare hade man levt i en vĂ€rldsuppfattning som omfattade kristna förestĂ€llningar om Gud och djĂ€vul, en stark ödestro samt att det genom magi gick att pĂ„verka tillvaron. MĂ„nga av oss har inte minst mött sĂ„dan folktro i Astrid Lindgrens âEmil i Lönnebergaâ som fĂ„ngar 1800-talets svenskars verklighetsbild med vĂ€sen som tomtar, troll, jĂ€ttar, rĂ„n, gengĂ„ngare och mylingar som togs givna fenomen. Olika platser, som Löfstad slott, omgĂ€rdades av förestĂ€llningar om öppna portar mellan levande och döda.
1.DjÀvulen var en central gestalt i den östgötska folktron. 2. Ett troll byter ut ett mÀnniskobarn mot sitt eget. 3. Mylingen, barnspöket, dök Äter upp i svenska sprÄket genom Astrid Lindgrens berÀttelser. Illustrationer av Ann-Sofie Matsson.
Samtidigt Àr det knappast sÄ enkelt som att trolldomen bara försvann ur mÀnniskors liv. Genom reformationen pÄ 1500-talet tog prÀsterna upp kampen med den folkliga magin som levt sida vid sida med kyrkan under medeltiden. HÀr förbjöds de lekfulla och överskridande karnevalerna (som Ànnu Àr vanliga i katolska lÀnder) och trollkunniga började förföljas som hÀxor förbundna med djÀvulen. Samtidigt lever magin vidare, Àven bland de lÀrde. Under 1700-talets upplysning fanns ett stort intresse för sÄdant som talmystik och det har sedan tagit sig olika uttryck i former som spiritism, teosofi och nyandlighet. Det finns de forskare som hÀvdar att avförtrollningen egentligen Àr en myt, vÄrt behov av att finna nya meningsskapande verklighetsförklaringar har givit upphov till alla möjliga strömmingar som ersÀtter de gamla religionerna, somliga rÀknar ocksÄ psykoanalys och marxism till dessa, eller nationalism och andra ideologier.
Ett skogsrÄ (illustrerad av Ann-Sofie Matsson) och hushÄllerskan Selma Charlotta Lindholm pÄ 1910-talet.
I âDet förtrollade Ăstergötlandâ skriver historikern och museimannen Björn Lillieblad om tron pĂ„ UFO:n som en sĂ„dan yttring. VittnesmĂ„l om bortföranden av utomjordingar kan jĂ€mföras med hur mĂ€nniskor blev âbergtagnaâ av troll förr i tiden. Det finns flera östgötska UFO-incidenter, frĂ„n KolmĂ„rdskogarna till Kisa och numera finns det ocksĂ„ verkliga âghost bustersâ, spökjĂ€gare som spĂ„rar gastar. Och visst finns det ett samband mellan öppenheten för det âandligaâ och allsköns konspirationsteorier i vĂ„ra dagar, mĂ„nga mĂ€nniskor tror sig ha âsett ljusetâ och fĂ„tt insikt om hur verkligheten âegentligenâ Ă€r. Man kan exempelvis höra mĂ€nniskor betvivla att mĂ€nniskan varit pĂ„ mĂ„nen och samtidigt vara starkt övertygade om att Egyptens pyramider byggdes av utomjordingar. I dag har individualismen och relativismen samt sammanbrottet av det gemensamma nĂ„tt en sĂ„dan grad att mĂ€nniskor kan âvĂ€ljaâ att förneka sĂ„dan som mĂ€nniskans klimatpĂ„verkan eller covids existens, eller att bara definiera sig som det man âkĂ€nner sigâ som.
âDet förtrollande Ăstergötlandâ ger en djup och rik bild av förtrollning nu och dĂ„ men mĂ„nga bĂ„de spĂ€nnande och humoristiska exempel pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n runt om i lĂ€net. Dessutom Ă€r den lĂ€ckert illustrerad av Ann-Sofie Matsson och bildsatt med gamla fotografier, ett litet praktverk att ha hemma bokhyllan.