Artonhundratalets östgötar levde ännu i en förtrollad värld, men finns inte magin kvar bland oss ännu?
När helst vidskepelse och folktro kommer på tal drar jag mig till minnes en mycket gemytlig och trevlig gammal arbetskamrat från Åtvidaberg som förkroppsligade just det i modern tid. Han var rörmokare, dansbandsmusiker, lätt konspiratoriskt lagd sverigedemokrat, så kallad ”klimatförnekare”, så småningom ”antivaxxare” och hade dessutom en stark tro på andar och spöken.
Det har hävdats att vi lever i avförtrollandets tidsålder. Vetenskapen och förnuftet är på frammarsch medan religion och vidskepelse träder tillbaka i det moderna sekulariserade samhället. Tro väger lätt mot vetande och individens frihet och ansvar ställs framför kollektivets normer och traditioner. Samtidigt leder det till förvirring, oro, ilska och till och med hat när människor inte längre är säkra på vad som “gäller” eller vilka de själva “är”.
Visst känner vi igen oss i en sådan utveckling i vår egen samtid, även om bilden ofta framstår som oklar och motstridig. Artonhundratalets industrialisering och begynnande urbanisering fick stor betydelse för “avförtrollningen”, människor lämnade byarna och det gamla bondesamhället där årstidernas växlingar utgjorde rytmen i livet och befann sig vartefter i en situation där skiftbyten och fabriksklockans klämtande i städer och bruksorter snarare ramade in vardagens lunk.
Under 1800-talet började östgötarna flytta in till städerna för att arbeta i fabrikerna, med sig tog de sin folktro från det gamla jordbrukssamhället. Norrköpings Bomullsväveri AB grundades 1852 och bilden är taget 1940.
Långt in i de moderna fabrikerna på 1900-talet kunde man fortfarande skymta tomar och andra väsen. Holmens pappersbruk i Norrköping på 1980-talet.
Historikern Björn Horgby skildrar i antologin “Det förtrollade Östergötland” hur den förindustriella östgötens föreställningar dröjde kvar på verkstadsgolven under hela 1900-talet. Tidigare hade man levt i en världsuppfattning som omfattade kristna föreställningar om Gud och djävul, en stark ödestro samt att det genom magi gick att påverka tillvaron. Många av oss har inte minst mött sådan folktro i Astrid Lindgrens ”Emil i Lönneberga” som fångar 1800-talets svenskars verklighetsbild med väsen som tomtar, troll, jättar, rån, gengångare och mylingar som togs givna fenomen. Olika platser, som Löfstad slott, omgärdades av föreställningar om öppna portar mellan levande och döda.
1.Djävulen var en central gestalt i den östgötska folktron. 2. Ett troll byter ut ett människobarn mot sitt eget. 3. Mylingen, barnspöket, dök åter upp i svenska språket genom Astrid Lindgrens berättelser. Illustrationer av Ann-Sofie Matsson.
Samtidigt är det knappast så enkelt som att trolldomen bara försvann ur människors liv. Genom reformationen på 1500-talet tog prästerna upp kampen med den folkliga magin som levt sida vid sida med kyrkan under medeltiden. Här förbjöds de lekfulla och överskridande karnevalerna (som ännu är vanliga i katolska länder) och trollkunniga började förföljas som häxor förbundna med djävulen. Samtidigt lever magin vidare, även bland de lärde. Under 1700-talets upplysning fanns ett stort intresse för sådant som talmystik och det har sedan tagit sig olika uttryck i former som spiritism, teosofi och nyandlighet. Det finns de forskare som hävdar att avförtrollningen egentligen är en myt, vårt behov av att finna nya meningsskapande verklighetsförklaringar har givit upphov till alla möjliga strömmingar som ersätter de gamla religionerna, somliga räknar också psykoanalys och marxism till dessa, eller nationalism och andra ideologier.
Ett skogsrå (illustrerad av Ann-Sofie Matsson) och hushållerskan Selma Charlotta Lindholm på 1910-talet.
I “Det förtrollade Östergötland” skriver historikern och museimannen Björn Lillieblad om tron på UFO:n som en sådan yttring. Vittnesmål om bortföranden av utomjordingar kan jämföras med hur människor blev “bergtagna” av troll förr i tiden. Det finns flera östgötska UFO-incidenter, från Kolmårdskogarna till Kisa och numera finns det också verkliga “ghost busters”, spökjägare som spårar gastar. Och visst finns det ett samband mellan öppenheten för det “andliga” och allsköns konspirationsteorier i våra dagar, många människor tror sig ha “sett ljuset” och fått insikt om hur verkligheten “egentligen” är. Man kan exempelvis höra människor betvivla att människan varit på månen och samtidigt vara starkt övertygade om att Egyptens pyramider byggdes av utomjordingar. I dag har individualismen och relativismen samt sammanbrottet av det gemensamma nått en sådan grad att människor kan ”välja” att förneka sådan som människans klimatpåverkan eller covids existens, eller att bara definiera sig som det man ”känner sig” som.
“Det förtrollande Östergötland” ger en djup och rik bild av förtrollning nu och då men många både spännande och humoristiska exempel på berättelser från runt om i länet. Dessutom är den läckert illustrerad av Ann-Sofie Matsson och bildsatt med gamla fotografier, ett litet praktverk att ha hemma bokhyllan.